YRKESVAL

Arbetsförmedlingen rabblar upp de jobb man bör utbilda sig till om man skall få arbete i framtiden. Det är en lätt variant av peka-med-hela-handen mot landets ungdomar och de lite äldre som står utan arbete. ”Gör rätt yrkesval annars…” Andra jobb är inte ens värda att fundera på längre, som journalist till exempel. Arbetsförmedlingen pekar också med hela handen mot politikerna, som måste agera på något sätt för att se till att det finns rätt folk med rätt utbildning för de bristyrken som är på väg att bli kroniska i sitt tillstånd.

Föga förvånande saknas det folk i vården och omsorgen. Sjuksköterskor och undersköterskor är bristyrken. När det gäller sjuksköterskor så handlar det om vanliga ”syrror” och alla typer av specialistsjuksköterskor – narkossyrror, barnmorskor, röntgensjuksköterskor. Med flera. Själv har jag drygt 27 år i vårdsvängen bakom mig. Skulle jag rekommendera vården till mina barn? Ja, om jag ville vara elak och hemsk mot grabbarna. Då kanske, men annars inte.

Vem vill ha ett jobb där julklappen från arbetsgivaren är en tallrik risgrynsgröt med en skinksmörgås du får betala själv? Där lönen säger det mesta om hur uppskattad du egentligen är av politiker, landstings- och sjukhusledning? Där arbetstiderna suger och OB-tillägget är ett skämt? Där hot och våld från patienter och anhöriga blir allt vanligare? Där man kommenderas in på sina lediga dagar för att det saknas folk, och aldrig får en rimlig chans att återhämta sig? Känns det som om det skulle passa dig – välj ett vårdyrke.

Allt är dock inte ”skit”. Patienterna kan vara trevliga, och det finns faktiskt anhöriga som inte hotar och slåss. Kollegorna är oftast gräddan av de medmänskligaste medmänniskorna – folk som bryr sig och vill göra gott. Problemet är att förutsättningarna för att orka vara medmänniska och göra gott försämras för varje vecka, månad, år som går.

Den uppskattning man får i form av ett julhälsningsklipp på en pösmunk till sjukhusdirektör på sjukhusets hemsida känns bara som tomma ord. Det är bara tomma ord, kompletterat med en tallrik risgrynsgröt. Personalen har blivit en slit-en-släng-produkt i vården. Det är iallafall så personalen upplever sin vardag. Att sjukvårdspersonalen i Stockholms länslandsting har en sjukfrånvaro som är nästan dubbelt så hög som riksgenomsnittet säger en del…

Ett annat bristyrke är lärare. Föga förvånande eftersom det redan saknas tusentals lärare i landet, och inom några år tiotusentals dedikerade människor som vill göra skillnad. Att få en normalt funtat människa att välja läraryrket – efter alla larmrapporter om ett tilltagande kaos i de svenska skolorna – lär vara lika lätt som att få en babian att vinna Nobels litteraturpris. Är man rädd om sig själv, sin egen hälsa så väljer man nog något annat.

Att Sverige behöver och kommer att behöva massor av lärare och vårdpersonal är det ingen tvekan om. Men för att folk att söka sig dit i den omfattningen som behövs måste arbetsmiljöerna förbättras, att det får den uppskattning och de löner de förtjänar. Sådant kan bara våra folk- och förtroendevalda fixa, och det lär ta tid – om det ens går. Så länge det bara är tomma ord och floskler som kommer ur politikeradelns käftar så lär det vara svårt att hitta rätt folk med rätt kompetens till rätt yrke. Iallafall till landets sjukhus och skolor.

8 svar på “YRKESVAL”

  1. Det är mer än ett år sedan jag lämnade jobbet inom Stockholms läns landsting. Måste erkänna att jag inte har längtat tillbaka en endaste gång sedan dess. Vården i stort har befunnit sig på ett sluttande plan sedan länge nu. Frågan är hur mycket längre det kan fortsätta utför. Akutsjukvården är fortfarande bra, åtminstone i de större städerna. Övrig vård har sedan länge hållit en sämre kvalitet. Det är inte personalens fel, annat än i undantagsfall. Däremot har alla fåntrattar till sjukhusdirektörer, sjukvårdsadministratörer och andra utan verklig kompetens gällande vårdfrågor gjort sitt bästa för att förstöra det mesta som fungerade bra tidigare. Sådana som jag har försvunnit från vården fast vi skulle definitivt vara mer än välkomna tillbaka. Det är bara det att arbetsvillkoren sedan länge är alltför dåliga för att verka lockande. Det är inte pengarna som saknas utan den sedan länge saknade kompetensen att leda sjukvård. Eftersom chansen är minimal att kompetensen förbättras inom en rimlig framtid känns det säkrast att hålla sig borta från det sjunkande skeppet.

  2. Men…jag minns att åtminstone ett halvt dussin partiledare och ett par språkrör satt för 2,5 år sedan och var alldeles lyriska över att tusentals utbildade läkare och sjuksköterskor anlände till Sverige varje månad…?
    Så då undrar man ju lite över hur det nu 2,5 år senare kan saknas personal inom vården 🙁

    Om man i ett par års tid ökar befolkningen i en mycket högre takt än man ökar antalet lärare, vårdpersonal och poliser så får man kaos , köer, haveri och bristyrken – mer komplicerat än så är det faktiskt inte.

  3. En sorglig historia, det är våra skattepengar, plus en regering m lite stake, som skulle kunna styra upp det du beskriver.
    Skattepengarna försvinner i det stora slukhål som öppnat sig pga asylinvandringen och en regering med muskler för att komma till rätta med de gigantiska problemen kommer nog inte att uppstå genom allmänna val det måste nog tyvärr till ngt annat framöver .
    Ha nu en bra helg Fredrik😊

  4. Det konstiga är ju att i alla exempel du räknar upp så är ju arbetsgivaren våran offentliga sektor. Parar man det med den inkompetens som visats vad gäller nya Karolinska så inser man att någon borde ställas till svars, och då menar jag inte att få sparken till ett annat toppjobb man inte har komperens för. Kanske är den kompetente offentlige tjänstemannen en bristvsra ?

  5. Hej.

    Fem års universitetsstudier.

    Nationalekonomi, statskunskap, sociologi, psykologi, språk, retorik, etc etc.

    En halv miljon i studieskuld.

    Varför blev jag inte snickare istället?

    Ingen studieskuld, tidigare karriärstart, goda möjligheter till eget företagande, kunskap och redskap för att själv fixa och dona med bostaden, samt ett kontaktnät med andra hantverkare.

    Aldrig mer kommunal skola. Aldrig, inte för några pengar. En fd kollega bytte en tjänst som förstelärare på en kommunal skola till en tjänst som vanlig 4-9 lärare – på en friskola med under fem procent pensionsräddande raketkirurger från fredens religion.

    Hellre blir jag städare/sanerare igen – till och med sanering efter att någon dött i en lägenhet och blivit socialdemokrati över hela golvet är bättre än att stå i en kommunal skola.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

  6. Peter Wolodarski borde vara alla svenskars gunsling med tanke på att han får sitta i tv-soffan och kommentera. Varför han och Bonniers inte är emot Mena-invandring är för mig en gåta. Med hans förmåga och Bonniers pengar borde DN vara politiskt okorrekt. Inte ens ett pip hörs, när svenskar tvingas lämna landet på grund av sin tro.
    Nu äntligen är han grävande. Inte en dag försent. DN är kanske, kanske inte bakom betalvägg,. Sammanfattningsvis är Nya Karolinska en politisk bomb för landstinget. Tänk på det när valdagen närmar sig.
    https://www.dn.se/ledare/kolumner/peter-wolodarski-nya-karolinska-blev-en-skandal-i-stallet-for-ett-skyltfonster/

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *