VI OCH DOM

Några dagar och nätter i avsaknad av nyheter. Den första nyheten som flashade till i mobilen handlade om en handgranat på förortstorget i Vårby Gård, en mördad man och en skadad kvinna. Sverige 2018 fortsätter i samma hjulspår som 2017. En annan nyhet fick jag leta efter. Innan jag åkte till Finland hade sett någon tweet eller Facebook-status om det statsråden och deras icke-användning av karensdagarna. En sjukt dålig regering tycks vara friska som nötkärnor. Vi och dom?

Under min tid i vårdsvängen var karensdagen lika ångestframkallande som förödande för ekonomin. Som nattarbetare, med färre arbetspass än kollegan på dagen, kostade det mer att vara sjuk. Lätt feber fixades med några Alvedon. Andra lindriga symptom fick man försöka förtränga och uthärda tills nästa ledighet. Men så hade man de där sjukskrivningarna som man inte kunde komma förbi, de som kostade mer än man hade råd med…

Jag vet att jag inte var unik. Väldigt många av de som sliter på i svensk sjukvård har inte råd att vara sjukskriven. Blev man sjukskriven fick man lida. I regeringen, där statsråden har råd att sjukskriva sig sjukskriver sig ingen. Ministrarna sliper karensdagen trots att de ligger på hjärtintensiven efter en hjärtinfarkt eller ropar hysteriskt efter Jörgen rakt ner i toalettstolen. Det är vi vanliga, och det är dom – de priviligerade. Det är de som har beslutat att det skall kosta på att vara sjuk, medan det inte kostar statsråden ett öre. De sjukskriver sig nämligen inte.

Googlar man på minister plus sjukanmält eller minister adderat med karensdag så ser man inte någon större storm i medierna efter SVT:s avslöjande om att bara en enda minister har sjukanmält sig sedan Löfvens regering tillträdde. SVT hittar man fullt naturligt. Expressen har en text i ämnet, och Norrländska Socialdemokraten. Ingenting på DN, noll i Aftonbladet och inte en rad i ämnet på Svenska Dagbladet. Kanske tycker man att det är rimligt att karensdagens aldrig drabbar ett statsråd. Vi och dom.

Det finns en snart fyra år gammal nyhet om ministrar och sjukskrivningar i Aftonbladet, om regeringen Reinfeldts där man också struntade i att sjukskriva sig. Då handlade det om att bara tre statsråd hade sjukskrivit sig på fem år. Då som nu är förklaringen att ett statsråd alltid är i tjänst, oavsett om man sitter på ett regeringsmöte eller ligger nedsövd på ett operationsbord. Statsrådet kan ju alltid syssla med andra delar av sitt regeringsarbete. Prata i mobilen. Läsa mail och nyheter. Detta alldeles oavsett om man hänger över toalettstolen och spyr…

För oss andra fungerar inte det där. En sjuksköterska kan inte låta bli att sjukskriva sig bara för att hon kan läsa jobbmailen eller en drös medicinska artiklar från paddan i sjuksängen. Hon kan inte göra det hon skall göra, på sin arbetsplats och enligt sitt schema. För det får hon betala med karensdagen.

Det är tydligt att det har skapats regler av de som bestämmer, som inte gäller den som har bestämt. Det är då det blir extra tydligt det där med vi och dom.

De som har råd med sin karensdag behöver inte bekymra sig om det man har bestämt skall gälla för oss andra – som inte har råd med våra karensdagar eller karensnätter. Är det bara jag som tycker att det känns lite sjukt?

6 svar på “VI OCH DOM”

  1. Klart att inte pk-pressen vill kritisera statsråden. Då kan ju den förmånliga tidningsmomsen på 6% riskera att höjas till 25% som det är på t.ex. kläder. Inte för att jag tror att storsopan Wolodarski skulle få någon miljon mindre i lön bara för det men säkert mindre åt Bonniers. Liknande tankegångar hos Lena Mellin och Goldman Sachs på Aftonbladet. För SvD tillkommer risken att mannan från himlen, det välsignade presstödet minskas eller rent av försvinner. Få se nu, hur varudeklarerar de sig? ”Oberoende liberal” ”Oberoende socialdemokratisk?” ”Oberoende moderat”

  2. Att lyfta lön under karensdagen då man är sjuk och inställer åtaganden, är ett svinaktigt, bedrägligt beteende av det avbildade obildade packet. Beteendet är ett otillbörligt tillskansande av skattemedel. Vet hut, Löfven!

    Reinfeldtregimen var dock inte mycket hederligare på den punkten.

    ”2§ Om ett statsråd inte kan fullgöra sitt uppdrag på grund av sjukdom, skall avdrag göras på statsrådets arvode och sådan avlöningsförstärkning som avses i 6 §.” I paragraf sex beskrivs rätten till extra ersättning för ministrar som bor långt från Stockholm.

    ”3§ Ett statsråd som inte kan fullgöra sitt uppdrag på grund av sjukdom skall snarast anmäla detta i den ordning som regeringen föreskriver.”

    Ur lag (1991:359) om arvoden till statsråden m m.

  3. Den nya adeln kan skatta sig lycklig att en så stor andel av väljarkåren fortfarande har det förhållandevis bra och därför högmodigt anser sig kunna strunta i orättvisor och ansvarslösa politiska beslut. Men i takt med att välfärden krackelerar alltmer och folk i allmänhet börjar märka av tunnare plånböcker och torftigare samhällsservice så lär politikeradelns gräddfiler inte ses med blida ögon så länge till. De privilegier politikeradeln kan vältra sig i bygger ju på att de kan hålla pöbeln på gott humör. Men hur länge till står korthuset innan det rasar? Det mesta i samhället hackar och gnisslar allt värre, detta samtidigt som en handlingsförlamad politikeradel genom floskeltirader tror att allt obehagligt bara ska försvinna. Svenskens high life och bekymmerfria tillvaro ser ut att lida mot sitt slut, och dessvärre ser det ut att ske med ett rejält brak. Synd bara att det inte gick att stämma i bäcken. Men det är väl så – högmod går före fall.

  4. Det avbildade obildade packet framkallar en viss antipatisk känsla. Att rätta sig efter lagar och regler som man själv upprättat går inte för sig när man är politiker. Packet tänker nu genom ändring i grundlagen tysta all kritik. Lille Morgan är full av hämndbegär och tänker köra igenom lagändringarna med jasägargängets hjälp. En omröstning före sommarlovet och en efter valet. De flesta fria nätbloggarna riskerar att få lägga ned eller emigrera. Packet räknar med att sitta kvar vid makten med total kontroll över det sovande folket. Härliga tider, strålande tider, som Thor Modèen sa.

  5. Då och då läser man att ”politikerföraktet ökar”.
    Hur det kan ”öka” är för mig obegripligt med tanke på att det borde befinna sig på den absoluta max-nivån för länge sedan 🙁

  6. VI(S)DOM…

    … är det i alla fall inte frågan om, Fredrik, men snart har nog alla läs- och räknekunniga väljare ett livslångt fullgott skydd mot att (S)mittas av ”elitens” magstarka hyckleri – om vi inte stryker med av en överdos miljömärkt SEPTUPELVACCIN, förstås.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *