TREVLIGT FOLK

Det var en gång, i en TV-soffa och med Filip och Fredriks film Trevligt folk rullande på skärmen. Det var en varm film, om ett svensk integrationsprojekt och ett somaliskt bandylag från Borlänge. Det var en skön rulle från 2015 om de unga grabbar som kom att bli det somaliska bandylandslaget. Unga grabbar som behövde något vettigt att göra fick något vettigt att göra, på bandyplanen. Filmen gjorde mig varm i själen då. Nu sitter jag och känner mig naiv…

För några veckor sedan skapade Katerina Janouch buller och bång, från DN Kultur till självaste statsminister Löfven. Janouch hade spritt en mörk, felaktig bild av Sverige utomlands – och då i synnerhet i Tjeckien. Janouch hade suttit och pratat av sig om sin bild av Sverige, migrationen, integrationen och samhällsutvecklingen. Bilden hos de tjeckiska tittarna av Sverige och svenskarna gick sannolikt från ett trevligt folk via ett naivt folk till ett korkat folk under intervjun.

Nu snurrar något helt annat i tjeckisk TV, som ett bevis på hur bra den svenska integrationen fungerar. Det somaliska bandylandslaget, från Dalarna och Borlänge, spelade mot Tjeckien och åkte på storstryk med 19-0. Vid 16-0 tappade det somaliska bandylaget humöret och började misshandla de tjeckiska motspelarna med bandyklubborna som vapen. Det var våldsamt värre. Det var som om upploppen i Tjärna Ängar hade flyttat till bandyhallen i Trollhättan. Det var som om statisterna i Black Hawk Down hade börjat spela bandy.

Allt det charmiga i filmen Trevligt Folk var som bortblåst. Bilden av en ännu ett misslyckat integrationsprojekt rullades upp. Alla tankar på att idrotten skall förbrödra visade sig vara en naiv önskedröm, i alla fall i ett B-VM i bandy mellan Borlänges Somalia och Tjeckien. Där gick frustrationen över i våld, ute på isen. Inför rullande kameror. De goda krafterna i laget kunde inte stoppa de destruktiva, våldsamma elementen. På bandyplanen precis som ute i verkligheten.

Samma frustration finns ute i Tjärna Ängar, i de kvarter som kallas ”Lilla Mogadishu”. Frustrationen över att Sverige inte klarar av att ge analfabeter, folk utan högre utbildning eller ett fungerande språk ett arbete, en utbildning som funkar eller vettiga framtidsutsikter. Frustrationen i verkligheten skapar sin beskärda del av våldet. Utanförskapet skapar mer våld, stenregn mot polisen och ”No-Go-zoner” i Borlänge. Det vi fick se på bandyplanen var bara en bild av hur långt – eller kort – den svenska integrationen har kommit.

Det vi fick se på bandyplanen i Trollhättan var inget som visade någon som helst sportsmannaanda. Det var primitiva reaktioner. Det var inget hämmat svenskt suckande, käbblande och gnällande. Det var något helt annat, något som Fredrik Reinfeldt skulle kalla spännande och härligt.

Det tråkiga svenska fanns inte där. Allt som syntes var ännu ett bevis på ännu ett misslyckande, om naiva drömmar som slog fel. Allt som syntes var ett svenskt integrationsprojekt som tydligt visade hur viktigt det är att snabbt skifta från integration till assimilering om vi skulle vilja ha kvar något kryddmått av det som är och var Sverige och svenska värderingar med oss in i framtiden.

9 svar på “TREVLIGT FOLK”

  1. Hej iotakt! Ja finns inte viljan! Motivation att lära är grundbulten, men när det är fritt fram att flytta mellan Afrika och Sverige så…Det kan vara skönt att slippa kyla och halka!

  2. Vi måste undvika ”integration”, och försöka hålla invandrarna borta från typiska svenska/nordiska sporter. Man kan ju knappast uppmuntra sina pojkar idag att spela fotboll. Där är det invandrarvåld redan i knatteserierna. Så få invandrare som möjligt i handboll, bandy ocgä ishockey, desto bättre.

    1. Varenda gång jag läst om fotbollsmatcher som urartat i stora slagsmål är det alltid en gemensam nämnare vilken behöver ju inte ens nämnas alla vet redan tidningarna behöver inte mörka alla vet endå.

  3. Man kan undra om vi ser en antydan till skammens rodnad på Filip och Fredriks kinder… Fast, nä. Dom politiskt korrekta väljer ju i regel att inte se det som går emot deras religion…

  4. Hej.

    Det saknas ett ord i debatten om invandringspolitik och hur de utmaningar den medfört skall lösas:

    Deportation.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

  5. ”Frustrationen i verkligheten skapar sin beskärda del av våldet. Utanförskapet skapar mer våld, stenregn mot polisen och ”No-Go-zoner” i Borlänge.”

    Jag håller absolut inte med. I Blekinge och längs stora delar av ostkusten, samt ett otal gamla bruksbygder råder skyhög ungdomsarbetslöshet. Likväl bär sig de drabbade svenskarna inte sig åt som MENA-migranterna.

    Svenskarnas utanförskap är ändå dubbelt: de står inte bara utanför arbetsmarknaden, de saknar dessutom röst eftersom de till skillnad från MENA-migranterna inte har en journalistkår som för deras talan. I stället hånas de av journalisterna och komikereliten som förminskar dem och deras problem.

    Det är MENA-kultur, dito mentalitet och hat mot västerlänningar som ligger bakom MENAiternas attacker mot européer. Inget annat.

  6. Nykäbbel!
    Man kan ta afrikanen ur Afrika, men man kan inte ta Afrika ur afrikanen.

    Hoppas alla ni därute tänker på de ni förr beskyllde för rasism. De som fick sina lokalsamhällen berikade före er.
    Sona era synder.

  7. Jag såg redan från början på stor skepsis på Fredrik och Filips ”projekt”. Jag tycker det är något oerhört obehagligt över de där två herrarna och deras framtoning. Speciellt Fredrik Wikingsson ger mig rysningar av obehag. Bandyprojektet kändes inte som något annat än en slags uppmärksamhetstörstande som inte hade ett dugg med integration eller intresse för svensk invandringspolitik att göra. Rätt åt gubbdjävlarna att det gick åt helvete.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *