SNORUNGAR

En bussresa häromdagen fick mig att börja fundera på om det där med förbjuda barnaga egentligen var så smart. Fyra snorungar på en buss testade mig, chauffören och alla andra resenärer. Det var fyra grabbar som under en kvart spelade rollerna som fyra svin, och gjorde det bra. Skall man tänka empatiskt och vänligt så var det fyra ungar som var offer, för den fria uppfostran – där gränser, normer och allmänt folkvett inte existerar. Skall man tänka som jag tänkte när de fyra stod utanför bussen och gav oss alla sina långfingrar medan de skrek ”fittor” så handlade det mer om örfilar och barnaga. Men sådant sysslar vi ju inte med i Sverige, och de skulle säkert inte bli ett dugg mindre vidriga med barnaga…

De var i 12-årsåldern om jag får försöka mig på åldersbestämning. Fyra grabbar med kickbikes. Välklädda. Välklippta. Välformulerade. Märkeskläder och väskor från Internationella Engelska Skolan i Tyresö. Var och en hade de säkert varit mammas eller pappas underbara kille. Så lät det även när de pratade i mobilen, då dog gapandet och svordomarna. Tillsammans var de fyra något helt annat. De slogs med ett pringlesrör, de skrek och de gapade. Vokabulären var magnifik, om man föredrar könsord, svordomar och invektiv. De vuxna som sade något om att lugna ner sig fick ett ”Håll käften!” i retur. Sedan fyra hånskrattande ungar. Själv gav jag upp snabbt. Ouppfostrade snorungar.

Så skulle de kliva att. Tre klev av. En tog tid på sig, för att få uppmärksamheten av kompisarna och omgivningen. Busschauffören tog chansen att ge tillbaka för femton minuters lidande. Stängde dörren och åkte några meter. Killen på bussen började skrika ”Stanna din jävla svartinggubbe!”. Kompisarna utanför slog på bussen. Resenärerna suckade och skakade på huvudet. Själv fick jag fram ett ”Vad är det för fel på er?” och fick ett ”Vad är det för fel på DIG, gubbjävel?” som svar. Killen hoppade av, och de fyras gäng bjöd oss på sina långfingrar och ordet ”fittor” i olika tonarter och volym.

I hemmets trygga vrå är säkert var och en av de där killarna ett drömbarn, med sin iPhone, sina spelkonsoler och ett underbart liv. Ute i livet är de några andra, biverkningar av det kravlösa Sverige där ingen längre orkar säga ifrån. Hade busschauffören gjort det han borde, slängt av grabbarna efter två minuters upplopp på linje 824, så hade det blivit rubriker. Mamma och pappa hade säkert fått till en helsida i lokaltidningen om övergreppet. Hade någon vuxen gjort det man borde ha gjort, skickat av ungarna vid första, bästa tillfälle, så hade man med till visshet gränsande sannolikhet haft en polisanmälan på halsen.

Mina egna ungar då? Visst spårar det ur även där ibland. De fungerar som levande ordböcker för fula ord, speciellt i idrottssammanhang. Tourettes-touren i golf är när vi jobbar oss igenom Pay-and-Play-banorna i Dalarna. Men de har oftast respekt för andra vuxna, när de får förmaningar och tillsägelser. Inte alltid, men oftast. När det inte är alltid, så får det konsekvenser på ett eller annat sätt. Mina egna ungar är inga änglar, men de skulle inte svina på det där sättet.

Det kravlösa Sverige skapar sina små monster. Ungar utan krav, och i full frihet. Ungar utan någon respekt för några andra. De är vår framtid, och vi kan bara skylla på oss själva…

Fotnot: Killen på bilden har inget med bussresan eller texten att göra.

24 svar på “SNORUNGAR”

  1. Bedrövligt!

    Värre blir det när de ungar vars föräldrar ser ner på ,och inte accepterar, vårt sätt att leva i det här landet börjar ta ton och tala om för oss vilka de tycker vi är och vad man vill göra med oss.

    Då blir det riktigt jobbigt att åka buss.

  2. Håller med i allt…. nästan.
    ”killen på bilden har inget med texten att göra” Men du har ändå satt dit bilden på grund av texten och på grund av bilden – så den har ju med texten att göra – eller hur!?

  3. jag skulle gjort som ungjävlarna själva, spelat in på mobilen och lagt ut till allmän beskådan. Det gränslösa måste upphöra. Nu!

  4. Filma och lägg ut på Youtube och Facebook så har mamma och pappa lite beundransvärda minnen serverade på ett fat…

  5. Det finns mer eller mindre sträng uppfostran, och det finns mer eller mindre fri uppfostran. Den senare förväxlas ofta med frihet från uppfostran som är något helt annat. Fri eller sträng uppfostran ger båda fungerande medborgare, men frihet från uppfostran ger ofta den sorts avart du så väl har beskrivit.

  6. Hej.

    Jag har bara en invändning till herrns annars allt för välbekanta beskrivning av ett svenskt klassrum, förlåt vilken offentlig miljö som helst.

    ”Det kravlösa Sverige skapar sina små monster.”

    Skapade, inte skapar.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

  7. Ja nu är jag tyvärr inte stor och stark men hade jag varit det och åkt på den bussen hade jag sagt till chauffören: stanna på ett bra ställe så löser jag detta. Att ta tag i en snorunge och slänga ut honom är lätt. Åker han på näsan så tror jag de andra går av självmant. Sen stängs dörren och bussen kör.

  8. Är det du skrivit sant så hade detta helt klart uppfyllt §13 av Polislagen angående ordningsstörning så du eller busschauffören hade kunnat ringa SL’s bevakningscentral för att få ut ordningsvakter.

  9. Att ens fundera på barnaga som lösning på något… Ja, du är helt klart i otakt med det här och förra århundradet.

  10. För två år sedan skrev jag till den skolan om hur uppförandet är vid påstigning i centrum. Alla tränger sig och vid just detta tillfälle en äldre dam med rollator som väntat länge kom inte med bussen när alla knuffats och trängt sig. Väntar fortfarande på svar från skolan.

  11. Ta kontakt med skolan! Förhoppningsvis kan ni då kolla klassfoton och snorungarna kan identifieras och föräldrarna underrättas. Jag gjorde själv så när två snorgärsar från dotterms skola kallade mig horunge och hotade att slå mig, via skolfoton identifierades de och skolan kallade dit föräldrarna för att tala om vad deras ”änglar” gjort.

  12. Stockholmsbarn är ökända. Rastlösa, överaktiva, krävande och allmänt negativa och odrägliga. Så blir det när de vuxna är livrädda att använda sin auktoritet och ifrågasätta dåliga beteenden. I stället leenden och undanglidanden från omgivningen. Förskolan medverkar. Allt är jättebra hela tiden. Och det ska vara action och stenkul och stimulerande. Överstressade barn blir resulatet, barn som knappt går att ha i möblerade rum på grund av den motoriska och verbala oro de uppvisar. Stockholmsbarn…….

  13. En stor del av grunden till problemet beskrev du snyggt själv: ”Mina egna ungar är inga änglar, men de skulle inte svina på det där sättet”. Det är precis vad de flesta tror och där många har fel.

  14. Om Du känner tillräcklig harm eller bryr dig in de små odjurens framtid kanske Du ids skriva till deras föräldrar. Det krävs en by för att uppfostra ett barn.

  15. Varför fick de resa med bussen?
    Med ett uppträdande som beskrivs här borde de ha avlägsnats från bussen.

  16. Jag brukar säga ifrån när jag se busungar som slår sönder lampor. Det kommer på skatten brukar jag säga och det räcker oftast. Förmodligen hade jag dragit ut slynglarna ur bussen om dom inte lugnat ner sig.

  17. Jag har aldrig blivit misshandlad av en vuxen, men hade jag gjort som dessa fyra ungar då i början på 70-talet så hade det garanterat lagts en stor arbetarnäve över min nacke och jag hade suttit fast i ett järngrepp. Fruktansvärt obehagligt och även smärtsamt om man inte gav sig direkt. Men helt oskadad hade jag sedan gått därifrån en stor erfarenhet rikare i livet.

  18. Hej!
    Mina barnbarn går i engelska skolan (inte den aktuella) och de har uppförandekod som förväntas gälla även på resan till och från skolan. Hur man bär sig åt hemma kan skolan inte styra.

    Nu vet jag inte hur den aktuelle skolan har det men jag tycker att du skickar detta till rektorn.

    Hade jag kört bussen hade jag satt mobilen på uppspelning och kastat ut ungarna och blivit förstås arbetslös.

  19. Dear Mr Antonsson.

    Thanks for bringing this to our attention.

    I would love to speak with you about this – I work for Internationella Engelska Skolan. If you would be so kind as to get in touch with me I would really appreciate it. You can reach me through the main number for IES, which is 08 544 735 30.

    I have sent you a facebook message with more detail, but I realise that Facebook may not show it to you by default as we are not connected to one another and it may assume that it is spam.

    Thanks.

    Jonathan.

  20. Barn föds oskyldiga. Det finns inte något ont i deras kroppar eller tankar. Men deras beteenden speglar föräldrarnas, skolans och samhällets beteenden lokalt, regionalt och nationellt. Detta handlar inte längre om ett enskilt barn eller en enskild skola. Det är ett nationellt problem. Och hur gärna vi än vill lägga skulden på barnet/barnen, så måste vi nog syna oss själva och komma till insikt att inget annat hjälper eller kommer att förändras förens flertalet av oss beter sig föredömligt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *