SLAGET OM SANNINGEN

Slaget om sanningen.

Det finns en nyckelmening i det numera omskrivna, tillrättalagda och korrigerade pressmeddelandet från Polisen i Värmland. ”…Det råder ingen tvekan om vilka som tar sig dessa friheter” och det efter att polisen vid tangentbordet på Polishuset ute vid Tingvalla i Karlstad helt korrekt hade klassat det hela som ett ”…helt oacceptabelt beteende”. Kanske hade polisen anammat landsfader Reinfeldts ”öppna era hjärtan” på ett alldeles eget sätt, och var öppenhjärtig med den information han hade och ville förmedla. Kanske var konstapeln för trött för att orka bry sig om att väga sin ord på guldvåg och tänka på pekpinnar eller påbud från polisledningen. Kanske blev det bara för mycket…?

Det råder ingen tvekan om att det polisen först skrev hade med händelserna hos Putte i Parken att göra, och det råder ingen tvekan om att polisen hade klart för sig vilka man hade plockat in för ett helt oacceptabelt beteende där tafsande och andra sexuella övergrepp kompletterade varandra. Men nu står det något annat i polisens pressmeddelande. Det råder ingen tvekan om att det inte gick att skriva att det inte råder någon tvekan om vem och vilka som man hade plockat med sig in från folkfesten Putte i Parken. Det var inte okej att inte tveka. Polisen i Karlstad borde ha tvekat, och tvekat så mycket att det inte skrev det där som det inte rådde någon tvekan om då. Men nu tvekas det.

Det råder ingen tvekan om att även svenska killar, män och gubbar som undertecknad håller på ett helt oacceptabelt beteende ibland. Det tafsas och det kladdas, men det är inte alla som sysslar med sådant – lika lite som det är alla ensamkommande killar som håller på. Men det finns ett nytt mönster, ett mönster vi känner igen från rapporteringen från Köln på nyårsnatten och andra miljöer där tafsandet tar sig andra former än en hand på rumpan, i skrevet eller bröstet från enstaka idioter som inte har vett att förstå vad som är ett oacceptabelt beteende. Nu är det grupper av unga män och idioter som omringar enstaka unga kvinnor och kör något som bara kan kallas för ett massövergrepp, tafsterror.

Det är en ny företeelse bland de oacceptabla beteenden som alltid har funnits, och det borde inte råda någon tvekan efter rapporterna från Köln och andra platser var detta masstafsande har sitt ursprung. I min värld råder det inte någon tvekan om att det var något sådant polisen i Karlstad ville förmedla. De som tar sig just dessa friheter i flock har en kraftig överrepresentation av unga män som är nyanlända på ett eller annat sätt. Kairo. Köln. Karlstad. Men sådant går inte att diskutera vettigt i landet Mellanmjölk…

Polisen i Karlstad fick radera några rader, korrigera sitt pressmeddelande och krypa till korset om att det nog ändå inte rådde någon tvekan om att man inte kunde formulera sig så tvärsäkert som man hade gjort något dygn tidigare. TV och tidningar slog upp det hela stort, direktsända diskussioner där man naturligtvis pratade runt ämnet och generaliserade det oacceptabla istället för att grotta ner sig i det nya oacceptabla som våra döttrar, sambos och fruar riskerar att konfronteras med utöver de tidigare ensamma idioterna till tafsare.

Sverige tål inte jobbiga sanningar, och Sverige klarar inte av diskutera gammalt och nytt på ett vettigt sätt. Sverige tror att ett ändrat pressmeddelande gör någon skillnad i snacket i stugorna, i lägenheterna och villorna. Sverige är landet där avståndet mellan media och folket aldrig har varit större – där tonläget hemma, på jobbet numera är helt annorlunda än tonen i tidningar och TV. Hemma låter det som på polisens pressavdelning i Karlstad innan någon piskade med pekpinnen. Hur det låter i mediebruset vet vi alla. Det är det ständigt pågående slaget om sanningen…

10 svar på “SLAGET OM SANNINGEN”

  1. Det man glömmer är att offer alltid har förövare och att offren i majoriteten av fallen kan ge en bra beskrivning av gärningsmännen.

    Av den anledningen är polisens pudlande, mediernas tystnad och politikernas förnekande av intet värde.

    Tystnaden, förnekandet och pudlandet hjälper inte tjejerna och tjejerna är inte tysta med det de vet.

    Snart nog vet föräldrar, syskon, vänner och bekanta vad som skett och därefter sprids det som en löpeld i sociala medier.

    Det förnekarna nu hoppas är att ingen av de utsatta tjejerna har en far eller storebröder som inte är lika förlåtande som förnekarna.

    1. Vill tillägga att jag har väldigt svårt att tro att våra ”nyanlända” skulle fått tafsa på deras egna grannars döttrar långt-bort-i-byn där de kommer ifrån. Finns väl ingen kultur som tillåter kvinnoskändning i vare sig moral, norm eller lag? Gissa vad som skulle hänt om dessa ”barn” skulle tafsat så här i Kabul. Det skulle garanterat utlöst diverse hedersvendettor och lynchningar ….
      Inse att de som kommer hit inte tillhör deras länders elit precis, snarare tvärt om. Det är de fattigaste, lägst utbildade. Ofta gatubarn, halvkriminella, många är också redan narkomaner då de kommer hit (tänk på att 95% av all heroin kommer från Afghanistan). Vi har fått bottenskrapet helt enkelt.
      De lyssnar inte på polisens anti-tafs-gummiband, de fattar inget annat än våld. Uteblir samhällets straff, tolkas det som svaghet. Det handlar om att dominera eller domineras i deras värld.

      Nå, vill Sverige visa allvar med vår jämställdhet? Bra, inför kameraövervakning på festivalerna då (politikerna är ju annars så pigga på övervakning av allmänheten, varför inte nu?), använd de lagar vi redan har, och utvisa dessutom de ”nyanlända” som gör brott som ger fängelse i över 12 månader (t ex våldtäkter).

      1. Problemet löses inte med mer övervakningskameror. Problemet består först och främst i att ingen får nämna vilka som begår övergreppen, och därmed blir det omöjligt att göra något varaktigt åt saken. Polisen har ju uppenbarligen sett vilka gärningsmännen var men är förbjudna att tala om det. Polisens munkavle är nästan värre än förövarnas gärning då det rubbar hela förtroendet för svenska myndigheter. Det är ju det förtroendet hela samhället vilar på.

  2. Vill bara säga att du i högsta grad ger valuta för mitt blygsamma bidrag, tack.
    Vill också uppmuntra fler att sluta köpa dagstidningar och läsa deras hemsidor tills de plockar in skribenter som Antonsson som gör det som journalisterna borde göra, kritiskt granska myndigheter och politiker och berätta om vardagssverige.

  3. http://www.gp.se/polisen-pekade-ut-ensamkommande-backar-1.3455068 yttrar idéhistorikern Patricia Lorenzoni sig bl.a. :

    ”– Inom rasistiska, nationalistiska och invandringsfientliga miljöer har det förekommit en aggressivt formulerad kritik mot användandet av ordet ”ensamkommande barn”. Det som är skrämmande är att när polisen ägnar sig åt kategorisk skuldtillskrivning så medverkar man till detta. Det blir en avhumanisering av ordet ”barn” som tidigare varit ett sätt att stärka sättet man relaterar till unga människor, menar Idéhistorikern Patricia Lorenzoni.”

    och

    ”I förlängningen menar hon att Polisens användning av den här typen av termer kan leda till att rasism normaliseras. Istället för att vara begrepp och utpekanden på hatsajter så spreds dessa plötsligt i riksmedier. Men Polisområdeschefen menar att det inte var Polisens intention att sprida rasism.”

  4. Detta ska läsas med eftertanke och i samband med Magnus Norells senaste text om Muslimska Brödraskapet och gärna med senaste befolkningsstatistiken om nativiteten i olika folkgrupper i vårt land och den mellanlånga konsekvensen.

  5. Det korrigerade pressmeddelandet skall nog mest ses som någon slags avbön. ”Skadan” är ju redan skedd, även om det knappast var någon som blev förvånad av uppgiften i sig – endast av det faktum att man råkade gå ut med den.

    Det är väl som de säger på flashback. ”Inget signalement är också ett signalement.”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *