POLITIKEN OCH SKOLAN

Lärarförbundet vill inte ha något med Sverigedemokraterna att göra, iallafall inte i valrörelsen. Även om det kan tyckas lite omoget och fånigt så är det Lärarförbundets eget val. Man väljer ju själv vem man vill vara kompis med, eller bara snacka med. Men sedan spårade det ur en aning, när en hyfsat känd opinionsbilderska gav sig ut på Twitter – var annars? – och tyckte att det minsann inte funkar att vara lärare och Sverigedemokrat. Opinionsbilderskan, som numera titulerar sig Kristdemokrat, tycktes ta Lärarförbundets vägran att snacka med SD som ett bevis på att hela hennes fackförening höll med henne. Det är så det brukar börja.

Det finns säkert en hel del personer som är extremt olämpliga för läraryrket som råkar vara Sverigedemokrater. Det finns säkert ännu fler människor, som inte är Sverigedemokrater, som är ännu mer olämpliga för samma yrke. En bra lärare kan skilja på sina egna värderingar och åsikter, och på sin yrkesroll. Den sämsta läraren jag har stött på kunde inte det, och han var lika röd i skallen och själen som i sitt blodomlopp.

Han hette Torbjörn, och han gav mig sämre betyg för att jag hade fel värdegrund. Jag var ju lika blå som han var röd. Jag hade fantastiska resultat på prov, var engagerad på lektionerna och var utan tvekan värd både femmor och fyror i de ämnen som Torbjörn undervisade i. Det blev först en tvåa och några treor, och sedan bara treor. Klasskamraterna såg samma sak, en satans vänstertomte som sänkte betyg för att någon inte höll med om vissa saker som Torbjörn vinklade på lektionerna i samhälls- eller socialkunskapen. Torbjörn kunde inte hålla isär sin egen övertygelse med sitt sätt att undervisa, och det hade inte spelat någon roll om han hade haft någon annan politisk kulör i skallen. Hans sätt att undervisa var förkastligt.

Jag är övertygad om att det finns Sverigedemokrater som klarar av att hålla isär sin övertygelse från ett pedagogiskt arbete. Klarar man inte det skall man inte vara lärare, alldeles oavsett vilket parti man håller med eller inte. Jag är övertygad om att en av mina lärare, vi kan kalla honom Janne, var vänster. Men han klarade av att vara en utmärkt lärare, och han gillade uppkäftiga tonåringar som inte tyckte som honom. Jag tror att Janne uppskattade samhällsengagemang framför likgiltighet…

Den kristdemokratiska opinionsbilderskan och läraren kan få tycka sitt om lärare och Sverigedemokrater. Men genom att börja ifrågasätta vilken typ av människor som kan ha vilka jobb kan vi lägga grunden för en rätt hemsk framtid. Kan kristdemokrater jobba som barnmorskor, egentligen? Kan miljöpartister fungera som bilbesiktare? Kan vänsterpartister jobba någonstans utanför den offentliga sektorn? Kan centerpartisten jobba hos gränspolisen, och sossen som meteorolog?

Allt handlar om personen. Klarar inte personen att göra sitt jobb utan att blanda in sin politiska övertygelse i arbetet så skall inte personen göra det jobbet. Det är speciellt viktigt på landets skolor, som skall hjälpa till med att se till att våra avkommor lämnar skolan som goda demokrater.

8 svar på “POLITIKEN OCH SKOLAN”

  1. Kan sossen obba jsom meteorolog?

    De känner ju hur vindarna blåser och vänder ju kappan efter det, så det ska de väl klara av 🙂

  2. 1. Naturligtvis måste man förutsätta att människor kan hålla isär sin yrkesroll och sina privata värderingar. Det gäller inte bara inom läraryrket, utan inom flertalet yrken. Den sd-sympatiserande läraren ska naturligtvis inte ägna lektionerna åt invandrings- eller islamkritik. På samma sätt bör den muslimska lärarinnan lämna sjalen hemma om hon arbetar i en svensk skola, som vilar på en sekulär, icke-konfessionell grund, och där religionstillhörighet ska vara en privatsak.

    2. För några dagar sedan skrev Johan Westerholm i ett inlägg på bloggen Ledarsidorna att ”det finns en system- och migrationskritisk opinion som snart ser ut att omfatta en femtedel av väljarkåren”. Westerholm syftade på de väljare som sympatiserar med SD, nybildade AfS (Alternativ för Sverige, huvudsakligen bestående av tidigare SD-medlemmar), samt liberal-konservativa Medborgerlig Samling. En av huvudpoängerna i Westerholms text var att denna del av opinionen inte kommer att försvinna, utan att vi långsiktigt fått ett nytt politiskt landskap.

    Jag håller helt med Johan Westerholm, men jag tror att han undervärderar storleken på denna del av den svenska politiska opinionen. Jag tror att det handlar om närmare 25% av väljarkåren, snarare än knappt 20. Oavsett den exakta procentandelen kan man dock konstatera följande:

    En allt större andel av den svenska väljarkåren är kritiska till hög invandring, till idén om ett mångkulturellt samhälle och till islams utbredning i Sverige/Europa. Många av dessa väljare kan också betecknas som generellt värdekonservativa i frågor som berör t.ex. försvarspolitik, rätts-/kriminalpolitik, skolpolitik och kulturpolitik. Denna del av den politiska opinionen är fullt legitim, så till vida att det handlar om personer och organisationer som agerar inom lagens och demokratins råmärken. Man kan alltså inte – som stora delar av det svenska politiska och massmediala etablissemanget – fortsätta att godtyckligt avfärda denna del av den politiska opinionen som ”rasister” eller ”främlingsfientliga”, utan att någonsin egentligen bemöta deras argument i sak.

    Det går alltså inte längre att – som Lärarförbundet – avfärda SD och andra invandringskritiker som ”rasister” som man ”av anständighetsskäl” vägrar tala med. Och det går absolut inte att försöka utestänga invandringskritiker från vissa yrken genom att påstå att de har ”fel värdegrund”. Förutom det uppenbart anti-demokratiska i ett sådant agerande är vi – alltså invandringskritikerna – nämligen nu för många för att utestängning/utfrysning ska vara praktiskt möjligt.

  3. Enligt de senaste opinionsundersökningarna är det ca 20 % av befolkningen som inte bör få jobba som lärare… : /

  4. Det där måste ha varit vanligt, och förekommer säkert än.

    Har upplevt precis samma sak. Prestation i 4/5 regionen förvandlades till 3 i slutbetyg av vänsterlärare. Lyckligvis fanns det en glad bög som gav mig en lätt och smått oförtjänt 5:a i annat ämne (utan ngn motprestation kanske bör tilläggas) så det jämnade lyckligvis ut sig något. Men ändå..mycket fult.

    Det som var lite läskigt på den tiden var att antagningskraven till de teoretiska gymnasielinjerna låg rätt högt, låg man under i betygssnitt blev det till att gå typ ”tvåårig social” och en framtid på Konsum (inget ont om det, men har man andra ambitioner, så kunde alltså röda lärare krossa dem, om man balanserade på gränsen).

    1. Jag tror det redan är inskrivet i läroplanerna, om du inte uppfyller värdegrunden skall du ha underkänt i ämnet. Alla ämnen. Alla lärare tillämpar dock inte denna del av bedömningen ännu.

  5. Nya Moderaten Kristersson menar bland annat att SD inte -”förstår att Sverige har en roll att fylla i ett stort internationellt sammanhang, med internationellt samarbete, EU-medlemskap, att göra vad vi kan för att hjälpa människor på flykt samtidigt som vi tar ansvar för hur det går i Sverige, NATO-samarbetet och hela synen på Ryssland”.
    -England kommer att sluta bilaterala avtal med olika länder efter Brexit.
    -Flyktinghjälp i närområdet kan SIDA ordna.
    -Eget försvar kan agera direkt, med vårt intresse, behöver inte vänta på NATO generalernas samlade bedömning.
    Varför prioriterar nya M externa intressen före Svenska ?

  6. Fick min bil underkänd av en miljöpartist för att jag råkade säga att jag inte var intresserad av om avgasreningen fungerade eftersom lagen inte krävde att jag skulle ha den. Har haft och har otaliga problem i föreningsverksamhet med miljöpartister, på kommunens miljökontor, som vill förbjuda allt annat än stillsamma skogspromenader.
    Miljöpartister bör inte jobba någonstans.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *