DET VAR EN GÅNG…

Det var en gång.

Det var en gång för inte alltför länge sedan då landets kirurger fick åka utomlands för att hålla kunskaperna om skottskador, splitterskador, stickskador vid liv. Det var då, när militära utlandsmissioner och svenska fältsjukhus i Långtbortistan var den enda platsen för att förkovra sig i våldets konsekvenser och effekter. Skulle man på hemmaplan klara av sitt jobb någorlunda dugligt var det den enda vägen för att bli bättre på att hålla våldsoffret vid liv. Hemma fanns det mest grisar att fortbilda sig på, riktiga grisar alltså – djuren och inga andra.

Men det var då. Nu är nu, och nu är det tvärtom. En kirurg från Malmö, Göteborg eller Stockholm är idag oftast en hejare på det som kallas penetrerande våld. Det kirurgen behövde lära sig mer om i ett fältsjukhus i Libanon eller Somalia lär han sig mycket om på akuten i valfri svensk storstad nuförtiden. Det var en gång då det inte var så.

Malmö igår. Fyra skottskadade i en och samma uppgörelse. Kaos, kalabalik och kris på Malmös gator torg, gator och akutmottagning ännu en kväll. Fyra skottskadade i en skottlossning där kulorna ven kring förbipasserande vuxna och lekande barn. I spåren av skottlossningen ekar en explosion över landets tredje stad. Handgranaten har blivit en naturlig del av utstyrseln hos utanförskapets offer. Mogadishu på 90-talet. Malmö på 10-talet. Inte lika men på god väg…

Angered utanför Göteborg inatt. En skottskadad. Fem skjutna i Sverige under en kväll och en natt. Numera är det mer sällsynt att vakna till ett nyhetsflöde som inte har någon notis om en skjutning här eller en sprängning där än tvärtom. Men Sverige är på väg åt rätt håll. Det finns några utmaningar här och där, men någon kris finns det inte någonstans någon gång. Sedan är det väl alldeles utmärkt att landets läkare kan bli allt skickligare och mer rutinerade på skottskador här på hemmaplan. Det lär behövas nu när anmälningsbenägenheten ökar lavinartat överallt och hela tiden.

Stockholm har fler än tre gånger så många dödade genom kulor och krut än lika stora Köpenhamn. Göteborg har sex respektive åtta gånger så många dödade med skjutvapen som ungefär lika stora Oslo och Helsingfors. Malmö har fler dödade med pistoler, revolvrar, automatvapen än den tre gånger så stora staden på andra sidan Öresund. Det är det våra politiker kallar en utmaning. Jag kallar det en pervers utveckling…

Det var en gång, och den gången var bättre och vackrare än nu.