TRUMPET

Spelbolagen hade sagt sitt när jag stängde av TV:n. Det skulle bli trumpet för Trump – inte blåsinstrumentet utan sinnesstämningen alltså. Trump var mannen som utanför de egna gränserna bara var populär i Putins Ryssland. En natt passerade här. En dag och en kväll passerade där. Vår del av världen vaknade till något som många känner som ett skamgrepp i grenen…

Katastrof. Clown. Pajas. Skämt. Stolle. Allt det där har den amerikanska presidentkandidaten Donald Trump kallats av svensk och i svensk media. Jag säger inte emot. Inte alls. I mina ögon är Trump allt det där, och lite till. Han är mannen som med till visshet gränsande sannolikhet blir president. Inte för att han nödvändigtvis var den som var bäst, eller klokast i väljarnas ögon. Han var inte Hillary och det räckte för katastrofen och clownen. Trump är pajasen och skämtet som vinner som ett resultat av motståndarens oförmåga snarare än sin egen förmåga. Det amerikanska valet är unikt på det sättet att just den meningen skulle funka lika bra med ett omvänt resultat.

Galning. Idiot. Det är två andra, mindre smickrande beskrivningar av Donald Trump som passerat förbi i olika artiklar i svensk press. Galningar har styrt stormakter tidigare. Idioter har världen sett i olika ledande positioner under hela historiens gång. Donald Trump blir bara varit en i mängden, men mer utåtagerande än de flesta andra galna idioter som tagit sig fram. Kanske för att Trump redan fanns i rampljuset och var känd redan innan han blev republikanernas presidentkandidat.

Men vilka är vi i Sverige att idiotförklara USA för att Trump kom så långt som han gjorde? Har inte vi vår egen katastrof, clown, pajas och skämt att hantera? I Konungariket ”vann” också vår egen variant av pajas valet. Vilka är vi att döma amerikanerna egentligen? Vara chockade och uppgivna?

Nej. Löfven är inte Trump. Trump är inte Löfven. Tack och lov för båda två ärligt talat. Löfven är inte ogenerat vulgär och inte alls ett likadant skämt som Trump. Men Löfven är ändå ett skämt, en pajas. Medan Trump pratar om hur man bäst tar tar kvinnor i grenen och kvinnor köar för att berätta om hur presidentkandidaten tafsade nöjer sig Löfven med att halvbryskt putta bort rödhåriga oppositionspolitiker under en TV-debatt. När Trump gapar om att den politiska motståndaren är en ”nasty woman” käbblar Löfven maniskt på om att det snabbast växande oppositionspartiet är nazister och fascister. Skrattretande eller tragiskt?

Rösterna räknas fortfarande i USA. Det finns någon mikroskopisk chans att det inte blir Trump, men den är minimal enligt en lika exalterad som underbar expertkommentator med fantastiska ögonbryn på TV4. Det är Hillary Clinton som blir trumpen, hos Demokraterna som det är trumpet. Missnöjet segrar. Det spelar ingen roll vilka skandaler man dragit fram och upp. Det rinner av. Det spelar ingen roll vad massmedia skriver. Får det någon effekt är det den motsatta än den tänkta.

Har vi sett det här? Kommer vi att se det igen hemma i ”Old Sweden”?

You bet. Brexit. Trump. Det är bara början. Trumpen?