ALLA ÖPPNA HJÄRTANS DAG

Alla hjärtans dag. Kärlekens dag. En dag för en blomma, en lite mer tilltalande middag än snabbmakaroner, köttbullar och ketchup. Den dagen på året då man tydligen skall vara mer kärleksfull mot sin käraste än de andra. Det är idag mitt hjärta och ditt hjärta inte skall slå i otakt.

Jag tar det som ett bevis på att jag är gravt politiskt traumatiserad när min första tanke på Alla hjärtans dag handlar om ett tal på Norrmalmstorg den 16 augusti 2014. Om den 14 februari är Alla hjärtans dag är den 16 augusti Alla öppna hjärtans dag, efter Fredrik Reinfeldts brandtal i centrala Stockholm. Det talet har kapat hjärtat i min värld.

Reinfeldt såg det komma, det som Löfven inte såg eller ville se förrän det var försent. Reinfeldt såg påfrestningarna på välfärden, på allt det som var Sverige. Reinfeldts lösning var inte att prata ihop sig med EU om hur unionen gemensamt skulle kunna hantera migrantvågen. Reinfeldt tyckte – och tycker – att vi skulle öppna våra hjärtan och gilla läget att Sverige var magneten längst bort i slutet på flykten. Löfven såg det där också, men först efter att ha gjort bort sig totalt på Medborgarplatsen med ”I mitt Europa bygger vi inga murar!” och på Münchenbryggeriet i ett massmöte som blev en tävling i empati.

Resultatet av Reinfeldts önskemål och Löfvens oförmåga att se har blivit ett betydligt mer hjärtlöst Sverige. Ett Sverige som inte klarar av att ge sina medborgare en anständig sjukvård. Ett land utan en välfärd i klass med skatteuttaget. Ett Sverige utan ett rättsväsende som lyckas skapa trygghet. Det är ett hjärtlöst Sverige både mot de som bott här länge eller alltid och de som nyss har kommit. Det är ett Sverige som brister mer och mer för fler och fler. En förstärkt bostadsbrist. Ett tilltagande skolkaos. En tyngre vårdkris. Det är vad de fick som öppnade sina hjärtan på vid gavel.

”Nu vädjar jag till svenska folket om tålamod, om att öppna era hjärtan…”

Våra politiker har skapat ett Sverige där man skall känna sig hjärtlös för att man vill att sjukvården skall ha en chans att leverera när ens nära och kära behöver den. Reinfeldt och Löfven har skapat ett Sverige där man skall ha dåligt samvete för att man önskar att bostaden finns för sitt barn när det är dags för han eller henne att lämna boet.

Jag öppnar gärna mitt hjärta, men lite lagom och inte på vid gavel. Jag saknar det tålamod Reinfeldt ville ha av mig. Det enda jag vill på alla hjärtans dag är att kunna bidra till att lämna ett Sverige som håller ihop och som fungerar efter mig till de som jag älskar mest – mina nära och kära. Om jag är hjärtlöst monster bara för att jag tänker så, så får jag väl gå i graven som det.

Puss på er.