FÖRSKOLAN OCH FÖRTVIVLAN

Förskolan

”Där intryck blir uttryck” – Förskolan Tallåsens pedagogiska idé och motto.

Det händer att man snubblar över en artikel som berör mer än alla andra, och den jag snubblade över igår var en sådan. Det handlade om förskolan och förtvivlan i Fröslunda. Fröslunda ligger i Eskilstunas södra delar, och är ett sådant där utsatt område. Förskolan heter Tallåsen och den förtvivlan som personalen där känner omöjlig att inte dela. Artikeln handlade om en förskola, i en hyfsat stor svensk stad år 2018, där intryck blir uttryck.

I ett brev som mest liknar ett nödrop skriver förskolans pedagoger till Eskilstunas politiker. Förskolans pedagoger frågar sig ”…vilka tonåringar och vuxna vill vi ha? Det är en skrämmande tanke när vissa redan vid 3-4 års ålder sparkar och slår på vuxna.”

På förskolan finns 120 barn, mellan ett och sex år. Två av barnen har svenska som modersmål. Bland de övriga 118 ungarna talas det 22 olika språk i hemmen. Det råder språkförbistring mellan barnen och pedagogerna, mellan pedagogerna och föräldrarna. Det lättaste sättet att kommunicera på förskolan är med någon sorts teckenspråk.

Många av barnen på förskolan är utåtagerande. De slåss ofta med andra barn och med pedagogerna. De sparkar, klöser och bits. De skriker och de skriker sådana ord och meningar som pips bort i vissa TV-program. Arbetsmiljön och arbetsbelastningen knäcker personal på löpande band. Personal lämnar, och de som kämpar kvar springer inte sällan rakt in i väggen med huvudet före och blir långtidssjukskrivna. Vikarier vägrar att arbeta på förskolan där intryck skall bli uttryck. En förskola i Sverige 2018.

Det är omöjligt att inte känna förtvivlan när personalen beskriver den verklighet de arbetar i.  ”Pedagoger har svårt att sova av oro inför nästa dag eller somnar direkt de kommer hem. Vissa pedagoger gråter, kräks och känner uppgivenhet på grund av stress.”. ”Barnen har slutat att lita på de vuxna.”. ”Pedagogerna kan i dag inte säkerställa säkerheten för barnen eller tillgodose barnens rätt till utveckling och lärande.”. ””…Vilka tonåringar och vuxna vill vi ha? Det är en skrämmande tanke när vissa redan vid 3-4 års ålder sparkar och slår på vuxna.”

Vart är vi på väg, egentligen? Hur kan man som våra politiker blunda för den framtid som ligger framför oss när förskolan skapar förtvivlan bland personalen och frustration bland barnen? Tallåsen är inte alla förskolor, långtifrån. Men det finns fler förskolor som Tallåsen, många fler – där intryck blir uttryck…