NÄSTA STÄLLDALEN

Detta är del 1 av flera om Sverige bortom storstaden, om Bergslagen och utvecklingen i dessa gamla bruksbygder. Jag börjar med Ställdalen, en sen lunch eller en tidig middag på en vägkrog längs riksväg 50 – Bergslagsdiagonalen – tillsammans med två ur ”urbefolkningen”. Två gamla sossar som hade gått och blivit fascistnazistrasister i statsministerns ögon… 

När folket gick till valurnorna den 14 september 2014 fanns det 452 röstberättigade i Ställdalen. Av dessa gick 384 och röstade,  varav 6 röstade blankt. Ställdalen är ett litet valdistrikt, i Bergslagen – där Närke och Dalarna möts. Frågar du någon gamling om de känner till Ställdalen så finns risken att de svarar något om en tågolycka. Året var 1956, månaden januari och dagen fredagen den trettonde när Ställdalen blev känt över hela landet. En rälsbuss med skolungar krockade med ett malmtåg utan bromsar, och 20 medmänniskor förlorade sina liv strax utanför Ställdalen. Idag är det 2017, och 61 år har passerat. Ställdalen är en plats som få har hört talas om men där verkligheten skiljer sig från det rödgröna Södermalm eller det blå Danderyd.

När man hade räknat klart de 384 rösterna i Ställdalen valnatten 2014 såg man att Sverigedemokraterna hade ökat med 76 väljare och röster. Sverigedemokraterna hade fått 36% av rösterna i Ställdalen, eller 136 röster av 384. Sossarna var fortfarande det största partiet i Ställdalen, med 139 röster – ett övertag på hela 3 röster. Både moderaterna och sossarna hade tappat stort – till Sverigedemokraterna. Hade det utbrutit en epidemi av fascism i Ställdalen? Hade den lilla byhålan mitt i ingenstans gått och blivit en grogrund för nynazism eller rasism?

En vägkrog längs riksväg 50, Bergslagsdiagonalen. Jag har nyss avslutat lite Pay-and-Play-golf på Tourettes-touren med mina svärande, könsordsgapande yngsta söner. En kebabtallrik framför mig och två av de som bor i Ställdalen bredvid mig. I Arnstads, Schulmanns eller Virtanens värld två nazistfascistrasister. I mina ögon två vanliga svenskar som ser hur deras verklighet blir overklig. Kvinnan har läst någon av mina texter, känner igen mig från någon bild och islossningen är total. Vi pratar om deras verklighet, och om den verklighet som förmedlas till resten av Sverige – via DN, Aftonbladet eller SVT.

De svenskar som bor i och runt Ställdalen är utmattade, trötta och uppgivna. De öppnade sina hjärtan, ställde upp och tyckte att lite nytt blod skulle vara välkommet i ett samhälle som var på väg att försvinna. Idag finns Ställdalen, men ändå inte. Man har återigen en liten matbutik i byn, mittemot järnvägsstationen och ”busstorget”. Det är en matbutik, i det närmaste helt finansierad av staten via bidrag till de nyanlända. Utan de nyanlända, utan deras bidrag och behov skulle den aldrig överleva. Även de 36 procenten som röstade SD i Ställdalen tycker att det är bekvämt att kunna handla mjölk, snus och mjukost i byn. Men de förstår det ohållbara att staten – våra skattepengar – finansierar en liten butik i Bergslagen.

En stark feferoni i käften, med lite kebabkött och några välfriterade pommes. Vitlökssåsen är gudomlig. Och där sitter de, bredvid oss och berättar om hur kommunen sviker dem, deras grannar och deras barn. Skolan klarar inte längre av sitt uppdrag. Lärarna flyr. Socialtjänsten är på väg att krascha. Socialsekreterarna flyr. Vårdcentralen i Kopparberg har blivit ett skämt, och ingen läkare står ut längre än några månader. Polisen syns aldrig eller sällan. De har tillräckligt att göra i Lindesberg och Örebro.

Ingen orkar med arbetsbelastningen längre. De öppnade sina hjärtan, och staten genom Migrationsverket slet ut deras hjärtan, körde deras hjärtan i en slö köttkvarn. De har fått se en trygghet där ingen behövde låsa dörren bli en overklighet där alla låser fast allt som sitter löst. De sitter där bredvid mig och jag ser hur trötta de är. De försökte. Det funkade inte…

Jag kan inte släppa samtalet. Vi tar en omväg på tre-fyra mil för att kolla in Ställdalen. Det är en deprimerande plats. Det finns liv där, men ändå inte. De som fanns där förut verkar vilja fly. De som har flytt och hamnat i Ställdalen vill fly igen. De som har flytt syns överallt. De som fanns där förut gömmer sig, bakom låsta dörrar och allt annat än nöjda med resultatet av att  de öppnade sina hjärtan. De frågar sig varför det inte fanns något mittemellan, där de och kommunen hade en chans att klara av att vara empatiska och goda. Nu sitter de i en situation där ingen längre är optimist, där alla ser hur allt rasar. De två jag pratade med är övertygade om att SD kommer att få över 50 procent av rösterna i Ställdalen 2018. Jag skulle inte sätta emot…

 

Vill DU stötta mig under mina reportageresor – bidra till kebabtallriken i Bergslagen eller kaffet i Hudiksvall – så finns möjligheten att ”swisha” valfritt belopp till 0721-868783. Stor tacksamhet och evig kärlek utlovas. Kram på er!