DEN BANALA GODHETEN

Grand Hotel. Jag har bara gått förbi tidigare, tittat hänfört på den vackra fasaden och de vackra människorna som rörde sig in och ut. Den här vackra eftermiddagen skulle jag få röra mig in på Grand Hotel. Ett releasepartaj för Ann Heberleins bok ”Den banala godheten” väntade. Ett panelsamtal mellan den träffsäkra författarinnan och moderatorn Jenny Sonesson om varför boken behövde skrivas.

Det var massor av poliser runt Grand. Otroligt många poliser. Så många att man kunde få för sig att det existerade någon hotbild mot releasepartajet. Nu var det Bangladesh premiärminister som var på besök. På de fina bilarna utanför Grand satt det små kopior av Bangladesh flagga, som måste vara världens fulaste flagga. En fylld knallröd cirkel på en spygrön bakgrund. Men inne på Grand var det allt annat än fult. Det blev till och med kungligt fint när självaste statschefen med familj dök upp för att dela ut något musikpris.

Upp i en bedårande konferensvåning, lite mingel med spännande och intressanta människor. Ett kort snack med författarinnan och den nyfödda utgivaren Westerholm på Ledarsidorna.se, som ger ut Heberleins bok under det registrerade varumärket Greycat Publishing House. Lite champagne som blev moderat med champagne, ett perfekt komplement till de två små cheeseburgarna som redan fanns i magen. Sedan drog själva samtalet igång, om boken ”Den banala godheten”.

Vad som sades där och vad som diskuterades kan ni med fördel se på en inspelning av evenemanget som upplagt på YouTube HÄR.

Efter diskussionen ännu mer mingel och en middag med författarinnan och hennes entourage. Skönt snack om osköna ämnen, om hur den banala godheten har bidragit till att skicka ut Sverige i en framtid med jobbiga ”utmaningar” – som de goda skulle säga.

På tunnelbanan och bussen mot sängen hann jag med förordet och var fast innan det första kapitlet ens hade inletts.

”I decennier har Sverige präglats av en banal godhet. Den banala godheten har genomsyrat all offentlig debatt, frodats på kultursidor och påverkat nyhetsrapportering, lamslagit politiker, kastrerat poliskåren och infiltrerat myndigheter. Den banala godheten har hävdat att vi inte får ställa grupper mot grupper, förbjudit allt tal om volymer, gjort förövare till offer, blundat för antisemitism, hedersförtryck, antisocialt beteende och gängkriminalitet. Den banala godheten har lierat sig med kulturrelativism, banat väg för separatism och formulerat värdegrunder. Den banala godheten har varit upptagen med att förstå terrorister snarare än att bekämpa terrorism. Den banala godheten har valt att inte se att Sveriges förorter förvandlats till områden där andra lagar och normer råder än i resten av Sverige. Den banala godheten tycker synd om människor istället för att betrakta dem som fria individer med ett eget ansvar. Den banala godheten har lett Sverige rakt ner i en avgrund.”

Jag kunde inte släppa den lättlästa boken om landets svårlösta problem. John Blund tvingades till ett dussintals ”go-arounds” innan han tilläts landa och jag somnade. På morgonkvisten vaknade jag – och läste klart boken. Det var inte en bok som de jag brukar läsa, som antingen är militärhistoriska verk eller mer actionbetonade alster. Det här var något helt annat…

När jag har recenserat böcker har jag avslöjat alldeles för mycket av handlingen och innehållet. Det gör jag inte nu. Boken består av tre delar. Del ett är ”Den banala godheten” – en sällsamt pricksäker sammanfattning av Moder Sveas samlade sjukdomshistoria, diagnoser och symptom. Det blir den längsta delen. Del två är ”Mångkultur och integration” där författarinnan lyfter fram ”utmaningarna” vi står inför och mitt i. Del tre är ”Svenska värderingar” som handlar om just det, vad de innebär i form av personligt ansvar och mycket mer.

”Den banala godheten” kommer att fungera som en perfekt sammanfattning av vår samtid när det antingen har gått åt helvete eller gått åt rätt håll trots allt. Går det åt helvete så har vi en uppsjö av förklaringar i Heberleins bok, där den banala godheten isåfall är en huvudorsak. Går det bra kan det kanske bero på att rätt folk har läst den här boken och dragit rätt slutsatser av det som de har läst…

Så här i avslutningstider är det helt rätt med ett betyg, och ”Den banala godheten” får en femma, ett MVG och ett A av undertecknad. Boken är för viktig för att låta bli att läsa. Sålunda rekommenderar jag Heberleins bok varmt till alla som är intresserade av samhällsdebatten. Inte bara de som tycker som ”vi”, för jag delar Heberleins syn på vår samtid fullt ut. Även ”ni” som ”vi” anser vara banalt goda har nytta av Heberleins bok. Läs boken, och kanske förstår ”ni” varför vi är som vi är i dagens Sverige.

Du kan beställa boken ”Den banala godheten” hos bland annat Bokus.  Gör det.