OSKYLDIGA OFFER

Det meningslösa våldet börjar skörda sina oskyldiga offer. En snöröjande 50-plussare, utan i den kalla Malmö-natten skjuts ner. En grovt kriminellt belastad 15-åring är på sannolika skäl misstänkt för att hållit i vapnet, tryckt på avtryckaren och fällt ett oskyldigt offer.

Handgranater och bilbomber som dödar oskyldiga barn som inte var skyldiga till något annat än ha fel pappa, familj och vara på fel plats när det meningslösa våldet slog till. En man som skjuts ner mitt i natten medan han saltar en gångbana i Malmö, och som fortfarande kämpar för sitt liv på sjukan. Det meningslösa våldet har brutit igenom fördämningen, där buset tidigare bara sköt ihjäl och mördade annat bus. Ingen vet varför snöröjaren sköts. Ingen kan förstå. Räckte det med att han sade något olämpligt? Visade ett långfinger? Inte visade respekt? Hur ser motivet ut, och var är vi på väg?

En av mina söner fyller snart 15 år. Tack och lov skjuter han bara med hockey- och innebandyklubba. Men jag kan titta på honom, min älskade son – och tänka på att en kille i hans ålder springer ute i Malmö-natten, beväpnad. Jag kan se honom försöka jobba sig igenom den alldeles för hårt stekta köttbiten med sin slöa matkniv och slås av tanken att det finns de som är yngre än honom som hugger ner folk med en vassare kniv. När jag går in och stänger av hans TV eller padda nästa gång och mitt i natten kommer jag då att se bilder framför mig av killar i hans ålder, ute på någon sorts jakt i den mörka storstadsnatten vid exakt den tiden? Mer sannolikt än osannolikt.

Föräldraansvaret? Var finns det oavsett om det handlar om Malmö eller Marrakech i Marocko? Att aldrig ge upp?

Det meningslösa våldet är tungt nog att möta utan att det blir oskyldiga offer, och utan gärningsmän som borde sitta i skolbänken på dagen och sova på natten. Oskyldiga liv som släcks alldeles för tidigt. Unga liv som är körda och kvaddade bortom räddning i alldeles för tidiga år. Det är där vi är idag, medan en självgod komiker sitter i TV och pratar om det aldrig tidigare så trygga Sverige. Det är då det knyter sig i magen…

Kanske är det så att buset måste få utplåna buset innan det kan bli så tryggt som jag vill att framtidens Sverige skall se ut. Kanske måste vi offra en generation av unga, rotlösa, aggressiva, skadade unga män i förorten i det naiva Sveriges namn. Kanske.

Tittar man på hur våra politiker försöker lösa problem så kan man få för sig att det kan vara baktanken. De ”utmaningar” de försöker lösa med några kryddmått bistra miner och någon matsked allvarsamma ord är ”utmaningar” som skulle ha lösts för decennier sedan. Det var då – under den kravlösa eran, när den viktigaste egenskapen för en politiker var beröringsskräck och det viktigaste antagningskravet till journalisthögskolan var att man var dövblind – någon reaktion kunde ha fått effekt.

Nu är det försent, och det tryggaste Sverige någonsin är vad vår generation lämnar efter sig till nästa. Vi skall nog inte förvänta oss något hjärtligt tack…

5 svar på “OSKYLDIGA OFFER”

  1. När en annan var ung i mitten på 60-talet kunde man, när ”trikken” slutat gå och taxipengar inte fanns, promenera från centrala Stockholm till förorten, Kärrtorp, söder om Skanstullsbron utan att någonsin råka ut för något otrevligt.
    Det blev några sådana promenader och den enda gång jag blev stoppad av någon var sent en natt när jag gick mot ”röd gubbe” och en polisbil stannade till och man upplyste mig om lagbrottet jag begått.
    Tänk att det fanns en tid när polisen hade tid med sådant, och när det fanns poliser.

  2. Först skapar vi den mest beskyddade och söndercurlade generationen någonsin (vilket inte är deras fel), sedan lämnar vi över ett land i fritt fall. Hur många synonymer finns det till ”stålbad”?

    En bild som går runt på internet emellanåt säger att
    1) Hårda tider skapar starka män.
    2) Starka män skapar trygghet.
    3) Trygghet skapar svaga män.
    4) Svaga män skapar hårda tider …

    De som föds de närmsta åren kommer att bli den tuffaste generationen på minst hundra år.

  3. Buset förökar sig som Herr och Fru Kanin. Det kommer bara att fortsätta. Förvinner en finns det minst tio ersättare på avbytarbänken.

  4. Hej.

    Strid i bebyggelse är också en lösning – inte för att en polisiär aktion i område efter område skulle starta som sådant, men det är vad som krävs för seger över de klaner som getts lov att styra allt fler stadsdelar.

    Eller så beror det på den ökade anmälningsbenägenheten, mörkertalet, strukturell rasism och sosse-ekonomiska faktorer, och kan därför bara lösas med mer pengar till fler projekt som utvärderar varför de projekt som redan bedrivits i fyrtio år inte fungerar – i evighet, amen.

    Det ena av dessa alternativ avlägsnar problemet; det andra döljer det. Inte olikt som att ta med bajs-påse till hunden respektive som att ’polera en sk*t’ (för att använda en amerikanism).

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

  5. Jag tror att vi måste ompröva ifall 15-åringar ska kunna dömas till fängelse. I Sverige tror vi att 15-åringar är lite vuxnare än spädbarn inkapabla att fatta vad som är rätt och fel. Vuxna i Sverige blir vi någon gång i 30-årsåldern. I tredje världen är 15-åringar vuxna sedan flera år, gifter sig och har barn. Arbetar. Försörjer sina gamla föräldrar. Reser över halva jordklotet under stora strapatser för att komma till Sverige. Kulturkrocken för invandrare måste bli enorm när de kommer till hit. Här kan de döda någon och få några år på en ungdomsvårdsskola bara de är 15.
    Nu vet jag inte om denne kille som sköt vaktmästare var invandrare men jag antar det. Oavsett vilket. Döm till fängelse.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *