MEDIERNA OCH MAKTEN

”All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare.” – ur regeringsformen. Så är det, eller så borde det vara. I mina ögon finns det en annan maktfaktor som under decennier har tagit för sig mer och mer. När tidningarnas politiska påverkan lämnar ledarsidorna för nyhetssidorna, när statstelevisionen ofta bara ger en vinkel av en nyhet – då är vi där. ”All makt i Sverige utgår från medierna och journalisterna är folkets främsta språkrör…”

I dagens Sverige är det medierna som styr politikerna, och politikerna försöker styra landet. Populistisk kortsiktighet och en rädsla för feta rubriker gör att allt käbbel om politiskt ansvar bara är tomma ord. Politikern säger det som inte skapar rubriker. Politikern gör det som inte upprör medierna – eller de ändlöst goda tyckarna och tänkarna i kultureliten. Politikern håller upp fingret och känner av hur vindarna blåser på nyhetsredaktionen. Allt för att säkra upp att den politiska morgondagen inte skall bli en jobbig dag i något drev. Så skapas kortsiktig politik. Så dödas ett långsiktigt ansvarstagande.

Polisens arbete runt och kring de sittstrejkande afghanerna – först på Mynttorget och nu på Medborgarplatsen – är ett ämne för debatt och diskussion just nu. På nätet alltså, i andra kanaler än på tidningarnas sidor och TV:s nyhetsminuter. I de gamla nyhetskanalerna handlar det mer om att hitta folk som uttalar sitt empatiska stöd än någon ifrågasättande bitter gubbe. Att ge utrymme till den goda och inte den onda. Inte ge medieutrymme åt den som tycker att polisen borde göra sitt jobb. Någonstans på twitter passerar en polis ärliga erkännande förbi. I dagens politiska diskussionsmiljö skulle det vara omöjligt för polisen att göra sitt jobb fullt ut.

Säg att polisen gjorde sitt jobb, att man gjorde en inre utlänningskontroll bland demonstranterna på Medborgarplatsen. Medierna skulle gå bärsärk i sina kanaler – och några stammande politiker skulle tårögda förklara att så här kan det ju inte få gå till. Politikerna skulle öppet och offentligt ta avstånd från de lagar och regler som de har varit med om att skapa i rollen som lagstiftare. De skulle ta avstånd från den polis som har som jobb att upprätthålla de lagar som politikerna inte längre vill låtsas om…

Den svenska journalisten har gått från att granska makten till att vara makten. Den svenska journalisten har varit med att flytta det mediala opinionsarbetet från ledarsidan till nyhetssidan. Den svenska journalisten vet vem som är god, vem som är hemsk – vad som är rätt och vad som är fel. Den svenska journalisten är idag en betydligt större maktspelare än våra politiker. Den svenska politikern är nämligen livrädd för att framställas som hemsk och för att ha fel av  journalistkåren.

Detta är en av huvudorsakerna – i mina egna måhända konspiratoriska ögon – till att Sverige spårar ur allt snabbare. Detta är ett av skälen till att alternativ media, som denna kanal, växer till sig snabbt. Makten har glidit politikerna ur händerna, och de kan inte längre vara folkets främsta företrädare. Nu handlar det om medierna och makten, och hur de använder den makt de har lyckats grabba tag i. Är det så att all makt utgår från medierna? Är det demokrati när några hundra eller tusen journalister kan styra debatten och diskussionen dit man vill och önskar? Diskutera gärna i fika- eller lunchrummet nästa vecka.

 

Vill du stötta projektet I otakt och framtida, spännande satsningar är alla bidrag välkomna – små som lite mindre små. Swish 0721-868783 alternativt PayPal i övre högre hörnet på denna sida är två vägar till att bidra till ”den rena, skära ondskan”. TACK på förhand!

18 svar på “MEDIERNA OCH MAKTEN”

  1. Helt rätt. När skedde egentligen skiftet från att medierna granskade makten till att medierna blev maktens vakthund och bödel?

  2. Medierna (främst tidningarnas utgåvor på bl.a. kol i kretslopp) skulle vara betydligt mer framgångsrika om de var folkets granskare av makten. Jag upplever nu att de är maktens megafon och vall hund MOT folket. Detta styrks av att de får presstöd av makten. De behöver inte leva på att producera vad folket vill betala för, de producerar vad makten vill ha och får betalt för det.

    Jag sa här om dagen till telefonsäljare av DN att jag ska köpa tidningen när den börjar bedriva journalistik istället för driva opinion. Då blev hon oförskämd och kastade luren i örat på mig.

    Undra på att upplagorna sjunker?

  3. Om vi ska snacka om makt så måste vi snacka om EU. Enligt EU-parlamentariker Lena Ek så är ca 80 % av alla beslut som fattas i Riksdagen redan fattade av EU. Riksdagens uppgift är i dessa fall att implementera EU-besluten i svensk nationell lagstiftning. Och till detta behövs inte 349 riksdagsledamöter. Det räcker med betydligt färre.

    Så portalparagraferna i Regeringsformen 1 kap.:
    1 § ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket.” och 4 § ”Riksdagen är folkets främsta företrädare.” är bara nys! Vi lyder under EU, vilket framgår enligt den famösa grundlagsändringen 2010 i kap. 1 10 § ”Sverige är medlem i Europeiska unionen.”.

    EU-medlemskapet och dess höga avgift (ca 45GSEK/år, vilket sannolikt kommer stiga pga BREXIT) är något som aldrig kritiseras av svensk MSM, eftersom det journalistiska etablissemanget är mentalt sönderinavlat med det politiska EU-vurmande etablissemanget.

    Sedan tycker jag det var att visa civilkurage, då det officiella Sverige fallerar, när någon/några handgripligen demonstrerade mot de i huvudsak illegala, lögnaktiga, välfärdsparasiterande invandrarna som hade barrikaderat sig på Mynttorget. Kudos!

    Nu har dessa illegala invandrare fortsatt sin demonstration i den sunnimuslimskt kontrollerade regionen vid Medborgarplatsen och moskén på Söder, där även många av MSM-journalisterna bor.

  4. Du har rätt Fredrik.

    Såväl politiker som myndighetsutövare är livrädda för media och inte minst för det så skrämmande ordet ”rasist”.

    Nu bryts lagar på löpande band och i samma takt förlorar myndigheter som Polisen sin trovärdighet hos alla utom hos aktivisterna.

    Ett samhälle som inte längre upprätthåller samhällskontraktet och där lag & ordning inte längre prioriteras, går nog en mörk framtid till mötes.

    Får alla dessa demonstrerade afghaner stanna, trots regeringens lovade utvisningar, lär ryktet snart spridas bland afghaner i Europa, Iran och Afghanistan. Vad spridda rykten innebär såg vi 2015.

  5. Nej du har fel, media är maktens propagandaverktyg, det sker ett övertydligt samarbete från politiker tex press stöd.
    Varför skulle annars politikerna vara så hjälpsamma att begränsa alternativ media om dom innerst inne ville väl?

  6. Jo så här är det och har varit länge. Redan för många år sedan engagerade sig journalister i enskilda migrantfall där den asylsökande fått avslag på sin ansökan. Är det rättssäkert att ha en känslostyrd migrantpolitik? Är det rättvist mot de som har asylskäl men inte ens kommer till svensks gränsen ? Den aningen otäckare frågan är ju vem eller vilka som granskar media ? Media själva anser att de inte behöver granskas då de själva satt sig på en piedestal som garant för demokrati, ytteandefrihet och ett fritt samhälle. Jo tjenare, de om några har polariserat debatten stenhårt. Ena dagen jagas nättroll som du själv för att nästa dag inse att trollet hade rätt. Men ingen verkar skämmas eller be om ursäkt för vad som ändå måste vara ett uselt utfört jobb av granskande.

  7. Förr granskade journalisterna makten och presenterade resultatet för folket. Nu granskar journalisterna folket och presenterar resultatet för makten.

  8. Endast de mediapersoner som utanför ledarsidorna, dvs på nyhetsplats, ger oss läsare en neutral och objektiv rapportering och beskrivning av företeelser i omvärlden, och det utan hänsyn till eventuella konsekvenser av sådana beskrivningar, bör ha rätt att kalla sig journalister. Övriga personer i tidningshusen, vilka dessvärre är i överväldigande majoritet, må kalla sig något annat. Men journalister är de definitvt inte. Lämpligare epitet skulle kunna vara åsiktsreglerare eller opinionsförtryckare, tyckerikonstnärer, eller vad som helst, men inte journalister.

  9. Så rätt, så rätt…så fruktansvärt förödande för ett naivt samhälle som vårt. Det gäller att hitta sina alternativa kanalet, typ denna blogg m.fl.

  10. Lägg ner nuvarande polisorganisation, befintliga poliser kan bli parkeringsvakter och möjligtvis väktare, en del poliser kan eventuellt jobba som dialogpoliser och koka korv i no/go zonerna. De dansande gaypoliserna kan uppträda i folkparker och diverse stadsfester runt om i landet. Bygg sedan upp en ny organisation med poliser som tror på lagen och landet, denna uppbyggnad kan ske med stöd och hjälp av riktiga poliser från andra länder, exempelvis från Spanien och USA.

  11. Du snuddar vid en andra sak, nämligen rättssystemet och rättssystemets kollaps.

    Jag skulle vilja säga att det är tre spelare inte två, dvs inte bara journalister och politiker utan också rättssystemet. Se på gullandet med Anders Borg och bristen på förundersökning av åklagare i detta ärende.

    Rättssystemet har varken vilja eller förmåga att beivra brott. Jag uppmanar alla att aldrig gå med på ett bötesföreläggande på plats, typ fortkörning edyl. Säg bara ”jag vill ha en advokat” och handla sedan förnuftigt så kommer ärendet att läggas ner eller preskriberas. Varför skall just Du betala, när andra silas igenom

  12. nu är det väl inte ett hundratal journalister utan ett tiotal mediamakthavare. De övriga är lika tystade som vi andra.

  13. Jag gillar inte att använda ordet journalist om de pajasar som verkar inom MSM. En journalist är en som skriver om det som händer på så trovärdigt sätt som möjligt. Jag tycker nog att du Fredrik är lämpligare att kalla journalist. Men det är klart, nu är journalist mer ett skällsord så kanske ändå inte.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *