”LITA ALDRIG PÅ LIBERALEN”

Det var en gång för länge sedan, då jag var ung och moderat. Jag var med i det Moderata Ungdomsförbundet, och i min lilla lokalavdelning var vi inte ett dugg liberala av oss. Vi var konservativa, och blev tårögda av hänförelse när vi såg Gösta Bohman grimasera och vrida sig som en plågad mask på en metkrok när liberalen Per Ahlmark fjantade på som den folkpartist han var. En ständigt återkommande mening i våra politiskt infantila och interna samtal var ”Lita aldrig på liberalen”…

Moderaterna av idag kallar sig liberalkonservativa. För mig som konservativ knökhöger känns det begreppet ungefär lika gångbart som socialistkapitalist eller batikfascist. Idag känns det speciellt mycket så, för idag har Jan Björklund visat att det stämmer. ”Lita aldrig på liberalen”. För dagens moderater borde det kännas lockande att klippa bort det opassande prefixet en gång för alla.

Jan Björklund har alltså sagt sig vara villig att göra det som hans liberala partivänner har gjort i flera kommuner – släppa fram sosseriet till makten och härligheten. I vissa kommuner kan Liberalerna möjligtvis komma undan med att sosseriet inte rasade på samma sätt som i Riksdagen. Men i Riksdagen är de röda och det påstått gröna partiet svagare än någonsin. Då kommer Björklund och Liberalerna till undsättning, och allt för att inte Sverigedemokraterna skall få påverka politiken.

Att Liberalerna med sitt agerande gör sitt bästa för att driva moderater och kristdemokrater i en riktning där ett konservativt block kan bildas tycks inte Björklund inse.  Följden blir att lilleputt-liberalerna framöver kommer att vara ett nyttigt idiotparti till maktpartiet nummer ett. Detsamma tycks ju även gälla det andra liberala partiet, Centern.

Jag tycker förvisso att det skulle vara bra och härligt om kristdemokrater, moderater och sverigedemokrater kunde skapa något nytt. Alliansen lever ju bara vidare i de mest naiva och korkade liberalernas skallar. Det är ju ungefär som om man skulle kunna se fram emot ett fortsatt lyckligt äktenskap efter att ha avslöjat partnern med att ha sexton älskare och åtta älskarinnor, plus en get. Det är ju inte vettigt alls.

Så varför är jag då vansinnig på Liberalerna, när de bidrar till sitt eget borttynande och – kanske – en riktig konservatism? Av den enkla anledningen att jag anser att en rödgrön regering alltid är sämre än en borgerlig, vad nu borgerlig nu betyder efter Liberalerna utspel. Liberalerna och Jan Björklund bidrar till att Sveriges historiskt sett mest inkompetenta regering kan få sitta kvar. Björklund och Liberalerna ser till att Margot Wallström får sitta kvar på Arvfurstens palats, att MP-mupparna sitter kvar på sin taburetter och att Löfven får styra styråran i fyra år till.

Lita aldrig på liberalen. Glöm aldrig det. 

11 svar på “”LITA ALDRIG PÅ LIBERALEN””

  1. Ptja, Centern och Liberalerna har åtminstone övergett alla försök att framstå som något annat än det de är: Såssar i liberal mundering.

  2. Jag tror på fullaste allvar att Liberalerna har gjort sitt i svensk politik efter innevarande mandatperiod. Partiet låg redan i årets valresultat farligt nära 4%-spärren, och har därefter hamnat under spärren i flera opinionsundersökningar.

    Opinionsundersökningar har visat att en majoritet av partiets väljare uppfattar sig som borgerliga och har m (eller ev. kd) som andraalternativ. När Liberalerna nu väljer att stödja s kommer sannolikt en stor del av partiets väljare att gå till m eller kd. En trolig utveckling blir att Liberalerna i nästa val får ett väljarstöd en bra bit under 4%-spärren, gissningsvis kring 2 -3%.

    Det vore i så fall en katastrofal utveckling för ett parti som utgjort en maktfaktor i svensk politik sedan 1930-talet (egentligen ända sedan 1890-talet, om man räknar med partiets ursprung i andra liberala partibildningar), och som när de varit som störst haft ett väljarstöd kring 20 – 25% på riksnivå.

    De aktiva inom Liberalerna är vana att ha makt och räkna sig till det politiska etablissemanget. Det skulle vara ytterst problematiskt för organisationens självbild om man plötsligt fann sig vara ett marginaliserat lilleputt-parti, vars ledande företrädare inte längre med självklarhet blir inbjudna till tv:s nyhets- och debattprogram eller får sina artiklar publicerade på de stora tidningarnas debattsidor.

    Ett rejält väljartapp av det slag jag skisserat ovan innebär också att partiets förlorar en stor del av sina intäkter. Därmed blir engagemang i Liberalerna mindre attraktivt för alla de politiska broilers som i huvudsak ser politiskt engagemang som en enkel väg till ett välbetalt jobb, De där attraktiva tjänsterna som kommunikatör eller politisk sekreterare blir inte särskilt många i ett parti som inte ens lyckas ta sig över riksdagsspärren.

    Om den utveckling jag skisserat blir verklighet – vilket jag tror – så kommer Liberalerna att leva vidare ytterligare några år som lokalt parti i några av sina starka fästen, t.ex. Landskrona. På riksnivå kommer emellertid partiet snabbt att tyna bort. Möjligen kommer en del tongivande namn att fångas upp av Centern, som ju ideologiskt ligger väldigt nära Liberalerna.

  3. Hej.

    Sådan är liberalismen
    sätter kniven i din rygg
    Och när du på marken blöder
    viskar: ”Du är väldigt trygg!”

    Kamratliga hälsningar.
    Rikard, fd lärare

  4. Du drömmer om Bohmans moderater. Reinfeldt rensade ut alla tänkare och fick partiet att bara handla om honom själv. Nu är det bara ett tomt skal med partistödet som sitt enda raison d’être. En födkrok för de närmast sörjande.

  5. Som liberal och konservativ ser jag ingen motsättning mellan att vara liberal och och att vara konservativ. Man måste naturligtvis skilja på klassisk liberalism och den ”liberalism” som Folk- och centerpartiet bekänner sig till. Klassisk liberalism är en tro på individen och att stta denne framför staten. Låga skatter, få lagar, klara sig själv. Att vara klassiskt liberal är en motpol till all auktoritärism som nationalsocialism, internationalsocialism, socialism, miljöpartiism.
    Att vara konservativ betyder att man vill ha försiktiga förändringar.
    Kort sagt, jag vill ha mer individuell frihet, och jag skyndar gärna långsamt.

  6. Tyvärr tror jag inte att dom tynar bort. Av döma av dom senaste årens valresultat så verkar dagens väljare inte vara speciellt intresserade av den förda politiken som förs utan mer av symbolpolitik som ivrigt påhejas av msm.
    Sveriges största problem är att vi inte har någon konservativ motkraft till socialdemokraterna.
    M är bara ett skämt och har varit så i många år. SD är förvisso på väg ditåt men har lång väg att vandra.
    Trots att socialismen misslyckas i land efter land så tror vi svenskar ändå på den och dom som inte gör det röstar på M i tron på konservatism när dom i själva verket bara får lite symbolpolitik och några % sänkta skatter, lite S light helt enkelt. Inte ens när dom har haft möjlighet har dom försökt ändra SVTs i det närmaste totala vänsterideologi. I vilket annat västland hade det mest ledande konservativa partiet sett till att en kommunist framröstades som talman ?
    Nej så länge Sverige inte har något (riktigt) konservativt parti så kommer genus- och symbol politik att styra vårt land.

  7. Ett stort gratis till alla de som stödröstade på L för att få en alliansregering istället för en Löfven-regering.
    Den sista idioten är ännu inte född… 🙄

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *