LÄSFÖRSTÅELSE

Optimisten jublar över en eller några kurvor som pekar uppåt. Pessimisten förstår glädjen men anar att bakom dagens lycka ligger framtidens olycka. Det handlar om den svenska skolan, om en PISA-rapport presenterad häromdagen men med en undersökning som är året gammal. Politiker, generaldirektörer och ledarskribenter är euforiska. Själv funderar jag på om det är deras eller min läsförståelse som det är fel på. Om det är mina eller deras förhållningssätt till siffror och bokstäver som inte går ihop…

Jag har alltid varit pessimist. Nästan. De gånger jag har varit optimist har det alltid slutat med en käftsmäll och ett brutalt uppvaknande ur önskedrömmen. Brynäs mot HV71 i en femte och avgörande SM-final år 1995, och jag var optimistisk in i märgen. Det fick jag äta upp. Varje gång jag har hoppats på en rejäl löneökning har jag känt spår av optimism, bara för att landa i besvikelse. Nu handlar det om PISA, om den svenska skolan och framtiden. Efter rapporten häromdagen började det offentliga Sverige andas optimism igen. En skola bortom räddning hade visat tecken till liv. Lärare och elever som kämpat i motvind fick plötsligt uppleva stiltje.

Fridolin var – och är – glad. Björklund är glad, och stolt över sina insatser. Alla är glada och lyckliga. Alla är nöjda. Själv funderar jag på om de har blivit analfabeter eller idioter. Det är siffror från 2015 de jublar åt, innan Sverige fylldes på med drygt 32.000 barn i grundskoleåldern i och med flyktingvågen. Det är ett resultat från 2015 de är lyckliga för, innan Sverige måste skaka fram 1500 nya skolklasser för skolbarn från Syrien, Somalia, Eritrea och Afghanistan. År 2015 pekade kurvan uppåt igen efter åratal av nedåtpekande. Hur 32.000 barn med rejäla brister i sin skolgång kommer att påverka PISA framöver behövs inte mycket till läsförståelse eller matematiska grundkunskaper för att förstå.

Man kan jubla och glädjas nu. Man kan vara stolt över de svenska lärarna och de svenska elevernas ansträngningar, åt skolledarnas enträgna arbete. Visst är det kul när något går åt rätt håll. Men för hur länge? Kommer det vara lika mycket klang och jubel nästa gång? Eller kommer PISA 2015 – som redovisades i december 2016 – vara en liten parentes i ett förfall? Hur skall en skola som har en jobbig tillvaro varje dag hantera de utmaningar som har uppstått efter PISA 2015? Hur kommer läsförståelsen påverkas av att den svenska skolan har ett par tusen analfabeter att ta hand om? Hur kommer resultaten se ut framöver, när den svenska skolan har några tiotusental som i bästa fall kommer att svenska som andraspråk framöver? Känner optimisten idag för att vara pessimist imorgon?

Jag är genuint ledsen över att behöva agera glädjedödare och överste-pessimist. Men de PISA-siffror som det jublas åt här och nu kommer inte att vara lika kul nästa gång. Det är en omöjlighet för den humanitära stormakten att kunna leverera fantastiska skolresultat i framtiden. För att se det borde det inte krävas någon läsförståelse alls, och inte ens basala kunskaper i plus och minus.

PISA var inget trendbrott. Det var ett tillfälligt avbrott. Är du optimist är du naiv…

5 svar på “LÄSFÖRSTÅELSE”

  1. Ja, det är inte utan att man blir beklämd när man ser stoltheten över de lite bättre PISA-resultaten. Jag får känslan att de egentligen har dragit samma slutsats som du men att de griper efter halmstrån för att framstå som lyckade och stiga i opinionen.

    Jag plågade mig nyss igenom en nyhetssändning på SVT. Där förkunnades triumferande att invandringen inte längre är den viktigaste frågan för svenska folket. Man kunde riktigt höra mellan raderna: ”Ja! Vår propaganda har fungerat!”

    Sedan fick vi återigen höra att invandringen minsann är lönsam och nödvändig för att föryngra en åldrande befolkning. Precis som om invandrade människor inte skulle åldras…

    När de blir gamla så måste vi med den logiken ha en ännu större invandring för varje generation för att klara den heliga tillväxten. Det är ju rena pyramidspelet! Ungefär som att täcka upp budgetunderskottet med SMS-lån!

    Jag gissar att stora delar av de ”ensamkommande” kommer åldras mycket fortare än oss andra. Så fort de fått uppehållstillstånd eller senast när de fått klart för sig vad som gäller för att få pension i Sverige kommer de över en natt bli 10-15 år äldre…

    1. Jag gjorde samma reflektion. Skolan hade 57%, vården 56%, invandringen 55%. I min värld betyder det alla dessa tre ansågs lika viktiga. Dessutom antyder det att folk förstår att de hänger ihop.

  2. Samtidigt säger en Sifoundersökning att svenska folket är optimister om framtiden,Arbetsförmedlingen spår 100 tusen nya jobb nästa år.De stora medierna i världens bästa demokrati ljuger ohejdat, vinklar sanningen, blir utskällda av den snart tillträdande presidenten.Svensk media följer sin husbonde fabulerar om Sveriges framtid.

    1. Jag förstår inte nyttan av undersökningsresultat som presenteras drygt 1.5 år efter undersökningstillfället, och som ska ge en hänvisning om vad vi behöver jobba med nu.

      Resultaten grundar sig kanske på åtgärder som gjordes, och förhållanden som var för 2.5 – 3 år sedan?

      Många av de som nu tycker man gjort en uppryckning hade möjligen gjort uppryckningen redan för tre år sedan utan att veta om det. Vad gjorde jag rätt eller fel för tre år sedan, eller var jag ens i politiken/skolvärlden då?

      Jo, jag är skeptisk också. Statistikern som presenterade mer detaljerade diagram vid PISA-presentationen visade att det i många fall var ett antal högpresterande elever i samband en liten eller ingen minskning av elever som inte nådde upp till nivå 2 (miniminivå) som gjorde att poängen gått upp.

      Men vi får se.

  3. PISA 2015 Science gav för Sverige 493 poäng. För 2006 hade vi 503 poäng.

    Med reservation för avläsningsfel i stapeldiagram, hade i PISA 2105 Science, elever utan invandrarbakgrund ca 508 poäng, andra generationens invandrarelever ca 453 poäng och första generationens invandrarelever ca 418 poäng.

    Resultatskillnaden i PISA 2015 Science mellan elever utan och elever med invandrarbakgrund (= 1:a + 2:a gen. inv.) var ca 70 poäng.

    Resultatskillnaden i PISA 2006 Science mellan elever utan och elever med invandrarbakgrund (= 1:a + 2:a gen. inv.) var ca 60 poäng.

    Då andelen elever med invandrarbakgrund har ökat mellan 2006 och 2015 från ca 0,11 till ca 0,17 så inser man att invandringens negativa inverkan på poängresultaten i PISA Science sänker Sveriges medelresultat mer och mer.

    Slutsats:
    Senare tids forcerade blattefiering av svensk demografi och svensk kultur förstör Sveriges mycket goda utbildningsrykte från fornstora dar och sänker markant kunskapsnivån i dagens skola.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *