KRISMEDVETEN

När blir ett hårt ansträngt läge en kris? När kan man börja kalla en väldigt besvärlig situation för en kris? Hur långt skall ett hårt ansträngt läge och en väldigt jobbig situation behöva gå innan den som skall styra och ställa blir krismedveten…?

Bara för att det finns en hel del poliser som skriker rakt ut om den kris som de lever och jobbar i så behöver inte det betyda att det är en kris inom den svenska polisen här och nu. Statsminister Löfven vill inte kalla det alldeles för många poliser kallar för kris för en kris. Det är lite jobbigt just nu. Det är lite körigt. Det kommer att bli mumma bara regeringen får skjuta till lite lite pengar. Det kommer att fungera bättre bara rikspolischefen får fortsätta styra upp en organisation som har det lite ansträngt nu. Ungefär så krismedveten är landets statsminister.

Allt fler poliser lämnar yrket. Ännu fler poliser funderar på att lämna yrket. Ännu några fler poliser saknar helt förtroende för sin högsta chef. Allt färre brott klaras upp. Allt färre poliser rör sig på landets vägar, gator och torg. Sannolikheten för att träffa på en polis på en eftersatt väg i inre Norrbotten är mindre än att råka köra förbi en brunbjörn vid vägkanten. Men det är ingen kris, inte enligt statsministern. Det är bara lite jobbigt.

Saknar man krismedvetande är det i det närmaste omöjligt att fixa till det som faktiskt är en kris. Först när man ser att det är mer än en ansträngd situation eller besvärligt läge och mer av en kris kommer de som kanske kan göra något för att dämpa krisen göra rätt. Är man inte krismedveten så kan man aldrig fixa krisen.

Statsminister Löfven försöker lugna folket genom att haspla ur sig att det minsann inte är en kris bara för att folk plötsligt bara börja skrika om kris. Vad säger det om statsministerns verkliga empati för de som får vänta i dagar på att Kling och Klang skall dyka upp efter att man har haft ett inbrott i folkhemmet? Vad säger det om Löfvens krismedvetande när handgranaten är ett nytt inslag i förortens fauna, och stora stenar snart är lika naturlig del som avgaser och syre i luften i landets utanförskapsområden? Vad säger det om vår politiska ledning när de inte vill kalla en kris vid sitt rätta namn? Om inte det är en poliskris i Sverige idag så finns inga kriser alls.

Ser man inte krisen så kan man inte lösa krisen. Men vad ser Löfven när han blickar ut över sitt Sverige idag? Ett land med några utmaningar, men inga kriser. Det här landets största utmaning är att överleva Löfven, och det kan man kanske kalla en kris det med. En kris vad gäller styret av Sverige…

 

Länk till GP i ämnet.

6 svar på “KRISMEDVETEN”

  1. Jag tror aversionen mot ordet kris kommer från två håll.

    1. Om ordet kris används släpper man spelrummet fritt för ”mörka” krafter och man tror att de som röstar kanske inte egentligen borde ha rösträtt och man tror att allt går att lösa med liiiiite mer av dina skattepengar som å behövs för att skyla sin egen inkompetens.

    2. Om ordet kris används så framstår ens egen inkompetens i fullt dagsljus och det vill väl ingen. Att sedan flertalet av de politiska kovändningarna i realiteten är förslag som ett skulle kunna komma (och har kommit) från ett parti som Löfvens motsåndare (?) Kindberg-Batra bara för någon dag sedan kallade rasistiskt (men de själva är inte rasister utan bara lite naiva) är en annan sak och har inget men någon ”kris” att göra.

  2. Hej.

    Men om det är kris kommer ju s-väljarna att fråga varför, och då måste Löfven skylla på alliansens politik, och då kanske Alliansen röstar med SD i kammaren, och då kanske folket börjar fråga varför det är kris, och då kanske folk svarar när folk frågar, och det kanske är fel folk som svarar på folks frågor om varför det är kris, och då kanske folk frågar efter lösningar, och då kanske folket väljer någon som lovar lösningar, och då kanske folket tycker att politiken varit fel, och då kanske folk upptäcker fler fel, och frågar folk varför de felen inte fixats de också, och då…

    Neuros, reaktivt svikt-tillstånd, drag av PTSD och paranoida rationaliseringar. Patienten rekommenderas KBT två ggr/vecka samt kontakt med logoped inom vuxenpsykiatrin. Arbetsförmågan bedöms som nära noll under nuvarande förutsättningar, varför Arbetsförmedlingens SIUS rekommenderas ta fram rehabiliterande terapiarbete, i syfte att på sikt få fram underlag om pat. kan återgå i normalt arbete eller skall förtidspensioneras.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, lärare

  3. +1 på den.
    Fast givetvis ser både Löfven och Ygeman krisen, men kan inte låtsas om den. I Sverige ska vi inte låtsas om elefanten i porslinsbutiken (obs! medveten sammanblandning av idiomatiska uttryck) innan allt porslin gått i kras och först då erkänner vi elefanten samt tillsätter en utredning för att ta reda på hur det kunde gå så illa.

  4. Lyssnade på Studio ett kl 17. Ett par poliser berättar om det totala förfallet. Efteråt får Ygeman kommentera – lugnt och sakligt men han har inget att komma med och istället för förtroende inger han numer samma otrevliga känsla som jag får av att höra AKB, en totalt tondöv mässande robot.

  5. Hallelulja!
    Norrbotten får del av skatteåterbäringen, 45 poliser fanns tillgängliga för anhållan av 5 misstänkta för grovt jaktbrott.

    Var fanns dessa resurser att uppbåda?
    Jag har fått för mig att Norrbotten är ”torrlagt” i så måtto.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *