I STORMENS ÖGA

Det här inlägget skrevs på förmiddagen den 7 april, när jag i min egen lilla bubbla hade fått för mig att jag befann mig i stormens öga. Några timmar senare kom en helt annan storm, en betydligt värre storm – och det blåste kalla vindar över Sverige. Storyn om Facebook-gruppen ”Rädda Vården” föll – fullt naturligt – snabbt i glömska. Det fanns annat att oroa sig över, grotta ner sig i – och något annat hade varit horribelt. Men här är ändå den färdigskrivna, lätt egocentrerade texten som låg klar för publicering en fredag som ingen av lär glömma. Med denna text stänger jag det här kapitlet i min mediala historia. Under veckan kommer jag  med till visshet gränsande sannolikhet dyka upp på en webb-TV-kanal och i Sveriges Radio. Sedan är det slut. Finito.

EDIT: För tydlighetens skull, eftersom jag var rätt otydlig i slutklämmen ovanför – Med det menar jag självklart inte att döda bloggen eller att lägga ner Rädda Vården. Det enda som kommer att ta slut är ältandet på den här bloggen om SVT och Rädda Vården. 

Förra fredagen började det blåsa upp. Det började som en svag kuling på nätet men var plötsligt full storm. Mitt i stormen fanns jag, mitt i stormens öga. En vecka senare känner jag mig fortfarande urblåst. En helt bisarr känsla av djup tacksamhet över allt stöd jag har fått av vänner och ovänner, bekanta och obekanta har blandats med stressreaktioner jag aldrig har stött på tidigare. Ett redan högt blodtryck blev ännu högre. En redan hög vilopuls steg lite till. Allt detta för att statstelevisionen avslöjade mig som den anonyma och suspekta figuren bakom Facebook-sidan ”Rädda Vården”.

Anonym och anonym förresten. Det vet jag inte om jag skulle vilja kalla det. Alla nyfikna som har frågat har fått svaret att det är jag som driver sidan. Det har förvisso inte stått på annan plats än i dessa öppna frågor på kommentatorsspåren på sidan. Men det har inte varit någon hemlighet för den som har frågat. Långt ifrån. SVT behövde inte gräva ett dugg för att hitta mig.

Det om min avslöjade så kallade anonymitet har inte upprört mig lika mycket som stämpeln jag fick av SVT:s chef för sociala kanaler. Som ensam uthängd individ i artiklarna är det omöjligt att inte koppla ihop omdömen som någon som ”överger och trasar sönder den öppna samhällsdebatten och de fria samtalen” med mig som person. Det var det som gjorde riktigt ont att läsa – mycket mer än att se mitt namn, min arbetsplats nämnas.

Rädda Vården kallas för skrämselsida av SVT. Rädda Vården är en sida som enligt statstelevisionen just nu ”förmedlar skrämselbilder av Sverige”. Nyheter från svensk sjukvård förmedlas enligt SVT med en ”apokalyptisk stämning” som sedan förstärks av delningstexter där ”kris” och ”kaos” är vanligt förekommande. Då jag jobbar i vården sedan 27 år – i stormens öga – så vet jag att kris och kaos är passande beskrivningar för arbetssituationen här och där just nu. SVT har själva producerat en hel del av de nyhetsartiklar som Rädda Vården har delat vidare, ofta med en ”apokalyptisk” kommentar.

I stort sett alla artiklar som Rädda Vården delar kommer från etablerade svenska nyhetssidor, med sina ansvariga utgivare. I de kanalerna är det i princip omöjligt att hitta några positiva nyheter om vården. Men SVT ville att Rädda Vården skulle balansera upp den nyhetsrapportering som de själva producerar med glada nyheter som de själva alltså inte producerar.

Svensk sjukvård lider, och den lider inte för att det skrivs alltför mycket negativt om vården. Vården lider för att landets politiker inte orkar, vågar, kan ta tag i de långsiktiga problemen som behövs för att ge vårdpersonal och patienter hopp om en ljusare framtid. Ideologiskt käbbel och politiska tjuvnyp anses i dagsläget vara viktigare än att hitta vägen ut ur krisen.

Det politiska hantverket rörande vårdsvängen har alltid handlat om att lappa och laga för stunden. Politikerna får alltid hantera negativa skriverier i media med någon nödåtgärd för att verka handlingskraftig. Långsiktigheten finns inte, kanske för att den är så jobbig att ta sig an. Det finns ju så mycket att jobba med…

Finansieringen? Hur mycket kan man höja skatterna för att rädda vården? Hur mycket behöver man höja skatterna? Finns det någon annan budgetpost där man kan hämta pengar till vården? Och varför räcker inte värdens högsta skatter för att fixa världens bästa vård? Personalen? Hur får man personalen att stanna kvar? Hur ger man dem hopp om en bättre morgondag när de gråtande av otillräcklighet lämnar arbetsplatsen efter avslutat arbetspass? Och så vidare, och så vidare med lite med mera på det.

När du läser det här har en vecka eller lite till gått sedan jag hamnade i stormens öga, och jag är fortfarande lätt förvirrad om hur det kunde bli som det blev. Den här texten är en batalj med tangentbordet för att pysa ur mig lite ångest och känslor.

Om det är att driva på en apokalyptisk stämning genom att beskriva svensk sjukvård med några egna kommentarer till några andras artiklar, då är jag utan tvekan en apokalyptisk debattör och opinionsbildare. Trasar man sönder och överger den svenska samhällsdebatten när man har som ambition att försöka jaga politiker med blåslampa – för att de iallafall skall försöka rädda vården – då är det väl det jag pysslar med. Problemet för SVT och för mig är att jag inte tycker vare sig det ena eller det andra.

Jag tycker nog att SVT trasade sönder rätt mycket själva med sin artikel, och det tror jag att de inser själva. Debatten och diskussionen om vårdens väg ut ur krisen gynnades inte av SVT:s artikel om Rädda Vården.

18 svar på “I STORMENS ÖGA”

    1. Tror att Ni alla har missförstått mig. Det enda jag kommer att göra är att sluta älta storyns om SVT och Rädda Vården på bloggen. Rädda Vården kommer att leva vidare, precis som tidigare. Bloggen kommer att bli ännu lite värre framöver. Tack för att Ni följer med!

  1. Vad är det som är ”Finito”? Just ”Rädda vården”, att blogga allmänt om sjukvården eller samhällsengagemanget över huvud taget?
    Låt inte etablissemangets skränfockar tysta dig.
    Det är en tragisk ironi att jag ser den ena efter den andra som ställer sig upp slås ned, medan jag som lever ett liv i grå tristess och gladeligen skulle ta en fajt aldrig råkar ut för något av det här slaget. Jag har inget att förlora så har inget att vara rädd för, och det verkar nästan som jag undviks just därför.
    Jag har skrivit tonvis om just media på Genusdebatten, snabbt kan det väl sammanfattas med att letar man efter ondskan personifierad och hittar en journalist är man inte helt fel ute. Det är bara att inse att så snart man har med media att göra så är man i en grop med dödligt giftiga kobror och det enda att göra är att stå rak och inte vika en tum utan istället ge dem deras fiskar varma. Backa aldrig när du har med media att göra, de vädrar omedelbart blod. Se bara till att du själv är ärlig och har bra på fötter.

  2. Ok Fredrik Antonsson vad menar du? Att du ska sluta vara en öppen röst överhuvudtaget? Sluta med blogg..sluta med allt som rör förändringen? Om det är så har jag ett råd. Vila en tid och kom sedan tillbaka. Vad kärringen på Svt vill och hennes medlöpare och gelikar är att du ska sluta vara en röst. Det är deras jobb förstår du. Det är invävt i Svt o Sr från monopoltiden. Nu är det så att hela etablissemangssverige kommer att rasa. Rasar. När du ser detta vårtecken får du kraft igen. Och kan fortsätta. Alldeles snart förstår du : ) Dunk på ryggen och kram från Lars!

  3. Hej.

    Man kan vara sådan att man vill veta vad som rätt och sant.

    Man kan också vara sådan att man vill vara den som har rätt och sanning, oavsett vad som rätt och sanning är.

    Den förste är sådan som undersöker, tänker och tvivlar, samt använder sitt förnuft utan att glömma sina känslor och sin moral.

    Den andre är sådan som agerar på instinkt, intuition och impuls och är god enligt sig själv.

    Jag tror du är en man av det första slaget, och jag tror SVT:s och andra regimtrogna media är av det andra slaget. Jag tror du är en inspirationskälla för många – fler än du anar – just för att du vill veta och berätta. för att du vill att vårdfrågor skall avgöras av läkare, av anestesiologer, av endokrinologer och av sjuksköterskor; av den som är på plats och vet hur det ser ut. Inte av vårdpolitruker och deras partigängare till hussar och mattar.

    Regimtrogna media i Sverige, och deras bidragsfinansierade medsammansvurna i de döende dagstidningarna, är inga sanningssägare; de söker däremot vara sannings-ägare men blott i sitt flor av god hets, obefläckad av heder eller kurage eller kunskap.

    Jag skräms inte av vad du och dina kollegor skriver (jag har själv anhöriga som jobbar/har jobbat inom vården sedan femtiotalet), utan av media som agerar som om du & jag och alla vi svenskar inte kan tänka själva och därför måste sondmatas med värdegrundskorrekta nyheter.

    Glöm inte, att det enda vapen dessa mobbare inom media har är dina egna känslor – så låt dem inte bestämma ditt humör och hur du ser dig själv. Om det inte är för familjärt anslag så vill jag översända en tanke att den som liksom du klarat vårdarbete i tjugosju år klarar vad som helst!

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

  4. Du är en hedervärd person. Du har det civilkurage alla borde ha. Alla som skrämts till tystnad. Jag har nu sagt upp min TV-licens.
    Ett mycket stort tack för att du kämpar på för att försöka få oss svenskar förstå att den förda politiken leder käpprätt åt helvete.
    Ditt namn kommer att nämnas med aktning. Historiens dom över Reinfeldt Fridolin och sosse etablissemanget kommer att bli hård.

  5. Dottern, en sällsynt norrländsk specialist, skrev just att avdelningen har ca 500 inställda återbesök. Nybesök skall prioriteras enligt politiker men de är nu så många att återbesök kan inte längre få plats. Det gör att åtgärder inte går att utvärdera. I värsta fall hamnar man åter på Akuten.
    Brist på personal, och rent av kollapsad personal på grund av arbetstyngden – kaos, sägs det – är en orsak. Personal och sängplatser är dimensionerade till det folkmängd som fanns ungefär 1990 medan både befolkning och vårdbehövande har ökat hela tiden.
    Det går inte ihop, så enkelt är det.

    Det är tacksamt att någon orkar och hinner larma. Bry dig inte om SVT. De har inte någon som helst uppfattning om vården om de inte hamnar där själva och får vänta i 11 timmar tills någon dör och en plats blir ledig.
    Så tack!

  6. Den stormen red du ut med glans. Jag tror de flesta redan förra veckan ansåg att SVT gick långt utanför sitt uppdrag i deras uthängning av dig som ”visselblåsare”. Efter helgens mediokra insatser från vår s.k. public service torde ännu fler vara övertygade om att SVT:s snack om ”oberoende” bara är en chimär, dvs. fake information.

    V

  7. Som både tidigare anställd inom vården (pensionär numera) och vårdbehövande nu, så ser jag Facebooksidan du administerar som enormt viktig. Som vanlig medborgare i landet Sverige ser jag din blogg som enormt viktig. Du väcker tankar på båda ställena och ger oss ”små” medborgare i landet Sverige en möjlighet att uttrycka oss.

  8. Tack för ditt arbete. Hoppas på fortsättning.

    Du är vuxen så jag vill inte ge en massa beskäftiga råd, men jag gissar att du kan varningssignalerna för utbrändhet. Det är tillåtet att ta paus.

  9. Ser på Heberleins intervju och slås av att du uttrycker dig lika bra i tal som i skrift. Skulle verkligen vilja höra dig mer i debatten, inte bara läsa dig.

  10. PRECIS!
    och:
    ”Men SVT ville att Rädda Vården skulle balansera upp den nyhetsrapportering som de själva producerar med glada nyheter som de själva alltså inte producerar.”
    Precis igen: Vanligt folk skall gilla läget . . ja faktiskt mer än så vi förväntas övertyga våra politiker som misslyckats och som inte vill se, gömmer undan, problemen att uppmuntra oss att betala mer, skatt, för mindre vård/samhällskontrakt…..
    Varför kommer jag att tänka på ett totalitärt system?
    Ja förmodligen för att vi strax är i det som var för handen i öst . . .
    en officiell verklighet
    och
    en de facto verklighet
    Så länge världen utanför den ”humanitära stormakten” är annorlunda dvs mer faktabaserad och bättre för medborgare kommer detta att krascha . . . och ju mer ”förtryck” och ”indoktrinering” desto mer paradoxalt nog en bättre uppfattning om tingens förhållanden, fakta om samhället……

    Och varför?
    What´s in it for me
    vet vi redan
    men
    What´s in it for them???
    Beats me…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *