HOTEL RWANDA

Hotellet är Sverige, och gästen kommer från Rwanda. Hotellet har varit ett utanförskapsområde i de södra delarna av Eskilstuna men kommer med till visshet gränsande sannolikhet bli Kumla, Hall, Tidaholm eller någon annan anstalt för gästen från Rwanda. Hade jag varit människan som stöpts till att sätta rubriker hos den tredje statsmakten så hade rubriken varit solklar redan nu – ”61-årig svensk dömd till livstid för folkmord”…

Året var 2007 när den rwandiska ”flyktingen” i sitt gamla hemland tydligen dömdes till 30-års fängelse för folkmord, delaktighet i folkmord och anstiftan till folkmord. Sverige vägrade reagera. Sverige valde istället att år 2012 ge den i hemlandet dömde folkmördaren svenskt medborgarskap. Det är som om Sverige hade tagit emot Anders Behring Breivik efter hans illdåd i Oslo och på Utöya, och gett honom det finaste Sverige kan ge den eller dem som sökt sig hit – ett svenskt medborgarskap. Sedan skulle Sverige ha vägrat utlämna massmördaren till Norge, för att sedan på eget bevåg inleda en egen rättsprocess som landar i en svensk livstid och 12-14 år i ett enkelrum med TV, egen dusch och dator.

Allt landar i medborgarskapet. Sverige är alltså ett land som ger medborgarskap till en individ som i hemlandet är dömd för folkmord, för massmord av folk bara för att de hade sina rötter i en annan stam, i ett annat folkslag. En människa som hade dömts till 30-års fängelse i Rwanda blev alltså utan knussel medborgare i Sverige. Så fungerar Sverige.

Vem kan bli medborgare i Sverige? Vilka krav ställer vi på den och de som säger sig vilja bli medborgare i Sverige, en del av gemenskapen som är Sverige? Det kravlösa Sverige kräver inte att den nya medborgaren kan svenska, inte att medborgaren förlikar sig med våra lagar, seder och vår syn på vår omgivning. Vemsomhelst kan bli svensk medborgare, till och med en folkmördare. Det säger inte så lite om hur satans slapphänt detta land är när det handlar om att inkludera. När det gäller exkluderandet är det en annan femma. Där är vi inte alls lika generösa tyvärr…

Det kravlösa Sverige triumferar ännu en gång. En massmördare får bli medborgare istället för utvisad. ”Vi” har varit naiva sade statsministern för några månader sedan. Frågan vi alla bör ställa oss är hur naiva? Hur många ytterligare massmördande folkmördare har ”vi” tagit emot med öppna armar? Hur många andra massmördare från andra länder kommer våra domstolar framöver vara tvungna att hantera och döma bara för att ”vi” har varit så naiva?

Nu kom Sverige ut som en bisarr variant av Hotel Rwanda för rwandiska krigsförbrytare, massmördande folkmördare. Om två, tre eller fem år – hur många syriska, irakiska diton skall vi då processa igenom vårt rättsväsende bara för att vi är naiva idag och var naiva igår…?

11 svar på “HOTEL RWANDA”

  1. Precis, så här är det, även om detta är ett skrämmande extremfall av vårt kravlösa samhälle för de som kommer hit. Samtidigt sjunker möjligheten för skattebetalande Svenskar att för dräglig stöd från samhället tom när det är brått. Min hustru blev hämtad med ambulans efter befarad stroke och fick vänta nästan 6 timmar i akutens väntrum. Fler och fler svenskar börjar inse men hittills knyter vi bara näven hårdare i byxfickan verkar det som. Invandrare hamnar i sysslolöshet, utanförskap och blir djup bittra mot oss. Hittills har media och politiker låtsas som att allt är i stort bra. Ett absurt skådespel.
    Ett av det bästa bloggen du skrivit på sistone.

  2. Det fanns ett annat fall för några år sen, med en person som blev svensk medborgare 2008, som verkar vara i stort identiskt:

    ”Men den 4 januari 2011 anländer ett brev till det svenska justitiedepartementet. Brevet kommer från den nationella åklagarmyndigheten i Rwanda. Det innehåller en begäran om att en misstänkt krigsförbrytare som uppehåller sig i Sverige ska utlämnas till Rwanda för lagföring. Mannen ifråga är misstänkt för det grövsta brott världen känner, folkmord.”

    ”Den 10 februari 2011 avslår justitieminister Beatrice Ask (m) den rwandiska åklagarmyndighetens begäran. Den man som efterspanas som delaktig i folkmordet på nästan en miljon människor i Rwanda 1994 heter Stanislas Mbanenande och är född 1958. Sedan 2008 är han svensk medborgare.”

    http://snaphanen.dk/2012/12/15/sondagskronika-mordmaskinen/

    Sen finns det faktiskt en gammal genomgång från 2007:

    ”Omkring 1 500 krigsförbrytare som flytt från väntade straff i sina hemländer uppehåller sig i Sverige. Uppskattningen av antalet gjordes 2007 när Migrationsverket, Polisen och Åklagarmyndigheten publicerade rapporten Internationella förbrytare i Sverige, pdf.”

    http://snaphanen.dk/2010/06/06/s%C3%B8ndagskronik-ett-paradis-for-krigsforbrytare/

    Vad skulle motsvarande siffra vara idag? 10.000? 50.000? Ingen vet och inga myndigheter lär väl anstränga sig för att ta reda på fakta.

    1. Även vi som var med i rättegången mot SM var i Rwanda tre veckor i slutet av november och början av december 2012. Hörde vittnen och målsägare samt besökte brottsplatserna i Kibuye .

  3. Det kostar på att posera som humanitär stormakt.

    Tillsammans med Belgien (surprise!) har Sverige de i särklass lindrigaste kraven för medborgarskap. I båda länderna handlar det endast om att vistas i landet i 3 respektive 5 år. Det är allt – att vistas i landet – men vid grövre brottslighet kan processen tyvärr fördröjas något.

    Vårt grannland Danmark kräver vistelsetid 9 år, språkkunskaper, lojalitetsförklaring, kunskap om samhället och att personen är självförsörjande.

    I Sverige – som naturligtvis saknar samtliga dessa krav – skulle det benämnas en katalog av hat och föranleda fackeltåg om någon bara vågade andas tanken.

    Tänk så olika det kan vara.

  4. Hej.

    Smakar som ett borrstål i en rutten tand.

    Men så har socialdemokratin en tradition av att skydda allehanda mördare och terrorister…

    …och endast barbariet är inhemskt.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, lärare

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *