HJÄLTEN

Han hette Janne, och Janne var brandman. Janne var hjälten för oss ungar på Sigtunavägen i Gnesta. Han hade det finaste och tuffaste jobbet man kunde ha, tyckte vi. En riktigt bra dag var när man fick hälsa på Janne på brandstationen på Järnagatan i Södertälje. Det hände rätt ofta, att farsgubben fick ta med mig och mina småbrorsor plus någon kompis till den där brandstationen. Det var i mitten på 70-talet.

Brandstationen i Södertälje ligger kvar på samma plats. Den ser likadan ut, i en stad och ett Sverige som skiljer sig rejält från Sverige drygt 40 år senare. När vi – dåtidens – ungar tyckte att Janne och alla hans arbetskamrater var hjältar, som hade drömyrket så stenar nutidens ungar räddningstjänsten.

Jag ville bli brandman när jag växte upp. När jag blev lite äldre ville jag bli officer istället. Men min fascination och beundran för brandmännen och deras yrke har jag alltid vårdat ömt. De har alltid varit några av våra största hjältar, oavsett om det har handlat om ett terrordåd i Stockholm, en förödande diskoteksbrand i Göteborg eller en bilbrand i utanförskapet. Allt de gör, gör de för att hjälpa andra – och det när vi behöver det som bäst.

Men nu är det en annan tid. För vissa är brandmannen inte den där hjälten. För vissa är brandmannen en måltavla för stenar, hot eller våld. För vissa är räddningstjänstens fordon, utrustning och slangar något som skall förstöras. De som förstör för räddningstjänsten förstör för alla oss andra.  I Uddevalla stenades räddningstjänsten under helgen. Ett tiotal unga killar gav sig på räddningstjänsten, som tvingades fly.

De som angriper räddningstjänsten är ofta straffomyndiga och är de straffmyndiga är de oftast så unga att de inte kan få de straff de förtjänar. Så ser våra lagar ut. De lagarna kanske funkade på 70-, 80- och 90-talet.  De funkar inte idag. Riksdag och regering kan stifta hårdare lagar om attacker mot blåljuspersonal, men så länge man tar hänsyn till förövarnas ålder kommer det inte betyda ett skit.

Det som måste till är att förövarnas föräldrar får tar ungdomarnas straff, betala skyhöga böter och sitta av tiden. De skall få möta de grannar vars bil eller lägenhet brann upp för att räddningstjänsten inte vågade åka fram. Då. Då kanske de tar det föräldraansvar som de inte tar idag. Det är där det första steget måste tas, för att framöver kunna skydda hjälten och brandmannen från stenregn och hot…

17 svar på “HJÄLTEN”

  1. Vi har väntat länge på hårdare och verkliga straff, medan offren styckas, skändas, mördas, bränns etc, så händer det inget med straffskalan ej heller åldern, eller relation skada och straffpåföljd för ytterligare skador som dessa så kallade barn gör. Sjukt säger doktorn, oacceptabelt säger vår statsminister, så det lär dröja innan denne ser de kvinnor och andra som lider, förstår inte alls att folk kan rösta på en sådan nisse, som inte gör ett piss åt saken

  2. njaa…jag ogillar rent principiellt det där med att föräldrar ska straffas för vad barnen ställer till med.
    jag tycker att det räcker bra med tre års isoleringscell för den som kastar sten mot räddningstjänsten- och detta naturligtvis oavsett om aset är 14 eller 24 år gammalt. föräldern bör däremot inte straffas.

    1. Själv håller jag helt med Iotakt. Lyckas man inte uppfostra sina barn så ska man få sota för det. Då kanske andra föräldrar lär sig,

  3. ”Det som måste till är att förövarnas föräldrar får tar ungdomarnas straff, betala skyhöga böter och sitta av tiden. De skall få möta de grannar vars bil eller lägenhet brann upp för att räddningstjänsten inte vågade åka fram. Då. Då kanske de tar det föräldraansvar som de inte tar idag. ”

    Du får det att låta som om det bara är en fråga om dåligt, oengagerat föräldraskap. Jag tror problemen går mycket djupare än så.

    Du vet säkert lika väl som jag att så gott som alla dessa attacker mot brandmän sker i invandrardominerade problemområden. Du vet säkert också att det inte bara är brandmän som drabbas. Även poliser, ambulanspersonal och anställda inom hemvården utsätts regelbundet för stenkastning, hot och trakasserier i denna typ av områden.

    Samma ungdomsgäng som kastar sten ligger troligen också bakom flertalet av de många anlagda bränderna och sprängdåden i invandrardominerade problemområden. De byggnader som utsätts för brand- och sprängattentat är i flertalet fall skolor, förskolor, poliskontor, socialkontor och områdesbibliotek. Man läser dock så gott som aldrig att en muslimsk föreningslokal fått rutorna krossade av ett stenkastande ungdomsgäng, eller att en brand anlagts i en föreningslokal tillhörande en kurdisk invandrarförening.

    Det finns alltså två tydliga tendenser:

    A. De ungdomsgäng som kastar sten, bränner ner förskolor o. likn. utgörs sannolikt i så gott som samtliga fall av ungdomar med utomvästlig, asylrelaterad invandrarbakgrund.

    B. Våldsdåden och skadegörelsen riktas nästan uteslutande mot personer och byggnader som kan uppfattas representera svenska myndigheter och/eller det svenska majoritetssamhället.

    För mig är det tydligt att det under alla dessa våldsdåd och all denna skadegörelse döljer sig en problematik som är betydligt allvarligare än de orsaker som ligger till grund för ”vanlig” ungdomsbrottslighet.

    De regelbundet återkommande, i många fall välplanerade stenkastningsattackerna och brandattentaten är enligt min mening ett slags krig mot ett samhälle där man inte tycker sig höra hemma, och mot en kultur man uppfostrats till att förakta.

    De ungdomar som ägnar sig åt denna brottslighet har i huvudsak sina rötter i muslimska klankulturer i Mellanöstern och Östafrika. De känner sig inte hemma i det svenska samhället. Av både föräldrar, kamrater och imamer får de höra att det värsta som finns är att ”bli svensk” och att tillägna sig västerländska värderingar.

    Deras känsla av utanförskap och frustration förstärks sannolikt av vetskapen om att de här i Sverige får en materiell levnadsstandard och en social trygghet som vida överträffar de levnadsförhållanden de skulle haft om de stannat i sina hemländer. Detta torde leda till en ständig känsla av förnedring. Man får lära sig att man tillhör det muslimska herrefolket, som i ett tänkt muslimskt idealsamhälle ska dominera över ”de otrogna”. Man får lära sig att vara stolt över sitt etniska ursprung, och att man – i motsats till de ”mesiga svennarna” – har ”heder”. Men ändå lever man i ett samhälle där det är en svenne på socialkontoret som beviljar om man ska få försörjningsstöd eller inte. Det är inte konstigt om detta leder till hat.

    Så nej, jag tror inte att det räcker med kännbara straff för stenkastarnas föräldrar. Jag menar att våra politiker, genom de senaste decenniernas okontrollerade massinvandring, skapat ett samhälle med enorma, troligen oöverstigliga kulturklyftor mellan å ena sidan etniska svenskar och välintegrerade invandrare, och å andra sidan icke integrerbara invandrare med en mer eller mindre fientlig hållning till majoritetssamhället.

    För att lösa detta problemkomplex krävs mer än bara strängare straff och ökade krav på föräldraansvar. Det behövs omfattande repatriering. Invandrare som varken kan eller vill anpassa sig till det svenska samhället måste i största möjliga mån skickas tillbaks till sina hemländer, och vi måste ha ett totalstopp för invandring från lågutvecklade, muslimska länder i Mellanöstern, Afrika och Centralasien.

    1. ‘Man får lära sig att vara stolt över sitt etniska ursprung, och att man – i motsats till de ”mesiga svennarna” – har ”heder”. Men ändå lever man i ett samhälle där det är en svenne på socialkontoret som beviljar om man ska få försörjningsstöd eller inte. Det är inte konstigt om detta leder till hat.’

      Just det @Humanist! Det svenska bidragsmaskineriet kultiverar hat, som du beskriver. Och det är väldigt diaboliskt hur detta maskineri har kopplat sitt grepp på sveriges samhällskropp, det blir oerhört svårt att komma ur. De nivåer av brottslighet vi har är, trots alarmerande tendenser, artificiellt låga. Givet det utanförskap, den enklavisering vi har. Nivåerna hålls nere av just bidragstransaktionerna. Så vi är i en situation där vi ‘måste’ fortsätta köpa oss relativt lugn, samtidigt som vi i och med detta också undergräver vår trygghet på sikt genom att kultivera hatet emot oss.
      Att bryta denna onda cirkel, om vi leker med tanken på att någon får mandat att göra detta, blir förmodligen förenat med kraftigt eskalerande våldsamheter och otrygghet och samtidigt massiva demoraliserande propagandaattacker från media stödda av allmänt missnöje med den uppkomna volatila situationen. Här måste man gå varsamt fram.

  4. Hej.

    För att parafrasera en socialdemokrat:

    ”Utvisa hela släkten. Sådant här sker inte utan att hela familjen och klanen ger samtycke.”

    Nalin Pekgul var det som sade så, ungefär, och avslutade sin klättring i partiet.

    Jag är mer på linjen att man skall svara med fri eldgivning.

    1. Tillsägelse, med förklaring
    2. Tillsägelse
    3. Internering med hårt arbete (sortera sopor 14h/dygn)
    4. Offentlig piskning för förövare och förälder
    5. Straffarbete omfattande minst fem år
    6. Straffarbete omfattande minst tio år
    7. Avrättning

    Ovanstående gäller u inte i en skarp situation – men ge polisen vattenkanoner laddade med grispiss och avrinning från gödselbrunnar så lugnar kulturberikarna och pensionsräddarna ner sig.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

  5. Rent principiellt är föräldrarna ansvariga för sina barn. Förstår egentligen inte varför samhället ska dra på sig kostnader och lägga resurser när det i de allra flesta fall handlar om föräldrar som abdikerat/inte haft tid/orkat bry sig.
    Så , straffa bägge parterna – barn OCH föräldrar!

    1. Instämmer. Att göra föräldrarna straffansvariga skulle även ha en viss harmoniserande demografisk effekt. Att yngla av sig ohämmat utan att förmå hålla efter alla sina barn, detta beteende skulle bli förenat med risker/kostnader, för de bidragsförsörjda, liksom det är för oss nettoskattebetalare. Kanske en marginell incitamentseffekt men i alla fall symboliskt och principiellt viktigt.

  6. Självklart skall föräldrarna ställas tillsvars för vad deras ungar gör. I synnerhet då ungarnas beteende ofta är en följd av det samhällsförakt föräldrarna odlar hemma vid köksbordet. I ligisternas ögon är räddningstjänsten ingenting annat än representanter för Sverige, det land dom föraktar och inte känner sig hemma i. Ansvarslösa politiker har under decennier skapat en häxbrygd av djupa samhällsproblem som numera verkar olösliga, men istället för att på allvar ta tag i problemen och försöka hejda utvecklingen fortsätter politikerna att pumpa in asyl- och anhöriginvandrare i Sverige. Vansinne!

  7. Va, har man inte prövat det med klottrare redan ? Det funkade väl så där när det oftast visade sig vara en ensamstående mamma som ställdes till svars och inte kunde svara upp till det ansvar hon förväntades ta som målsman. Det hela blev ju snyfthistorier om skuldsatta kvinnor som övergetts av samhället och nu fick betala för det orättfärdigt. Det är allid synd om ensamma kvinnor då de är lite mera offer än oss andra. Det måste vi förstå.

  8. Det finns flera sätt att hantera unga förbrytare, handlar det om flera eller grövre brott så finns §12-hemmen eller ungdomsvårdskolor som de kallades tidigare. Det är antagligen inget problem att bygga ut de låsta avdelningarna på dessa.
    Är de över 18 så finns ingen anledning till ungdomsrabatt, i fängelse direkt bara.

    De försöker visa att de har makt och kan göra som de vill, att de kan skita i lagar regler och annat, ett enkelt och tydligt sätt att stoppa detta är då att låsa in dem och tvinga dem att följa någon annans direktiv. Samtidigt hålls de borta från gatan och kan inte ställa till med mer skit medans de är inlåsta.

  9. Kom nu också ihåg när vi nu tar del av det tämligen nya samhällsfenomenet – kast med liten sten mot brandkår – som sannolikt inom kort kommer slätas över med det socioekonomiska ångstrykjärnet av ”Krim.tataren” Jerzy Sarnecki, att en stor och växande muslimsk befolkning på svensk botten är också en stor och växande rekryteringsbas för svenskhatande och Sverigehatande jihadister. Det behövs en aldrig så liten triggerpunkt, som dessutom kan vara helt falsifierad, så är upploppen igång. Jämför slöjupproret som bottnade i en lögnaktig historia! Men icke förty så spökade Gudrun Schyman och Veronica Palm ut sig i hucklen till stöd för lögnhistorian.

    Vid de ”rätta” omvärldsfaktorerna kommer vi ha inbördeslika förhållanden, då dessa jihadister med sina många mer eller mindre tysta supportrar kommer terrorisera och/eller försöka förstöra allt det som kan förknippas med det svenska.

    Pga. det politiska etablissemanget lågintensiva hjärnkapacitet, är denna realitet inte något som det politiska etablissemanget har tagit in. De har varit alltför upptagna med sina storvulna humanistiska stormaktsdrömmar.

  10. I min långa kommentar ovan försökte jag förklara de orsaker jag tror ligger till grund för de återkommande attackerna mot bl.a. brandmän i invandrartäta problemområden.

    Som av en händelse upptäckte jag att Malcolm Kyeyune diskuterar exakt samma tema i en essä som nyligen publicerats på tidskriften Kvartals webbplats. Kyeyunes text är dock betydligt utförligare och mera genomtänkt än de funderingar jag framförde i min kommentar.

    Med utgångspunkt i begreppet ”ressentiment” (hämtat från Friedrich Nietzsche) framför Kyeyune följande hypotes:

    Orsaken till att invandrarmän från Mellanöstern och Nordafrika är så starkt överrepresenterade i t.ex. grov vålds- och sexualbrottslighet är att de känner ett slags fiendskap (ressentiment) gentemot de etniska svenskarna/majoritetssamhället.

    Kyeyune skriver bl.a.:

    ”För enkelhetens skull kan vi säga att ressentiment är en (intensiv) känsla av fiendskap gentemot en annan part, en part som i regel uppfattas som starkare eller mer framgångsrik. Ressentiment är dock inte samma sak som hat eller ren avundsjuka; det är ett separat koncept som är mer mångbottnat på grund av dess relationella karaktär.

    Den som upplever ressentiment känner en känsla av avund eller förakt eller hat gentemot en annan person eller grupp, därför att denna grupp identifieras som orsaken till det egna lidandet. Det som gör situationen komplicerad är dock att denna identifikation mellan den andre och det egna lidandet bär på en sorts inbyggd förljugenhet. Om person A slår person B i ansiktet är det inte nödvändigt för person B att känna ressentiment; för B är sambandet mellan orsak (slag) och verkan (smärta) tydligt, och B har också möjligheten att slå tillbaka. Ressentiment uppstår först i en situation av upplevd impotens: B kan eller vågar inte slå tillbaka, eller vet med sig att det utdelade slaget eller ofördelaktiga styrkerelationen är hans eget fel.

    Den fiendskap som den ressentimentsstyrda upplever mot den andre är inte nödvändigtvis orsakat av den andre. Även om ressentimentet i någon mån är den svages vapen, kräver det inte ett faktiskt förhållande av förtryck; misslyckanden eller svagheter som är helt interna till en person eller en grupp kan fortfarande externaliseras och så att säga skyllas på något eller någon utanför.”

    Malcolm Kyeyunes essä rekommenderas varmt. Den kan läsas i sin helhet här:

    https://kvartal.se/essaer/aawylu27vwxxh1zn7mxqgthl832x7z

  11. Istället för att straffa föräldrarna kan man väl vräka vandalerna och deras familjer från sina lägenheter (om de bor i hyresrätt givetvis). Det är inte ens ett straff utan en administrativ åtgärd. Vill de överklaga vräkningsbeslutet får de göra det på egen bekostnad. Sådana vräkningsbeslut skulle dessutom kombineras med en karantän om 2-5 år där Soc är förbjudna att hjälpa till med annat boende. Ansvaret för att hela familjen kastas ut på gatan ligger således på ungdomen som prompt ville kasta sten eller befann sig på platsen och gav stenkastarna skydd och uppmuntran. Ansvaret ligger givetvis även på föräldrarna som har skaffat sig fler barn än vad de mäktar med att uppfostra till goda samhällsmedborgare!

  12. Har jobbat med brandmännen i Södertälje, de ställde upp för att skicka ”tungviktare” till sjukhus, de ställde upp för att hjälpa samma ”tungviktare” upp för golvet eller toaletten när hemtjänsten inte fixade det, mina hjältar!

Lämna ett svar till Arne Nilsson Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *