FOLK OCH FOLK

En händelserapport från Polisen i Göteborg fick mig att gå igång. Det var nämligen en rapport som skiljde sig från de vanliga rapporterna, efter en våldtäkt. Det är svårt att befria sig från tanken att det är skillnad på folk och folk…

Från Polisens händelserapportering, om ett våldtäktsförsök i Göteborg:
”En kvinna har blivit överfallen i Haga, möjligt våldtäktsförsök.

Kvinnan uppger att hon varit väg hem från arbetet och då passerat vid Haga Östergata. En okänd man kommer då fram och drar ner kvinnan på marken och börjar dra i hennes kläder. Kvinnan börjar omedelbart skrika, mannen säger åt henne att vara tyst men kvinnan fortsätter att skrika.

Gärningsmannen släpper då kvinnan och springer från platsen. Kvinnan är inte fysiskt skadad men mycket chockad då hon ringer polisen.

Gärningsmannen beskrivs som följer:

Man, troligen 170-190 cm lång, mörk jacka, ljust hår, talade svenska utan brytning.”

Från Polisens händelserapportering, efter en fullbordad våldtäkt i Göteborg, i slutet av september:
”Kvinna anmäler att hon under natten våldtagits utomhus i centrala Göteborg.

Våldtäkten ska ha skett utomhus vid midnatt i Lorensbergsområdet. Polisen har under morgonen haft en avspärrning för att söka spår i ett område vid Lorensbergsparken. Avspärrningen är hävd efter det att undersökningen genomförts. Den drabbade kvinnan som är i 25-årsåldern vårdas på sjukhus. Ingen misstänkt ännu gripen.

Ytterligare uppgifter i ärendet kan i nuläget inte lämnas.”

Ett våldtäktsförsök versus en fullbordad våldtäkt, där offret hamnar på sjukhus…

Tjugo minuter innan jag började knappa ner det här inlägget, min kompis konstapeln. Han visste att jag är i det närmaste dödligt sjuk i influensa, och ville höra hur jag mår. Jag svarade ”Skäms ni inte?” Han stammade till och undrade vad jag menade…

Trettio minuter innan jag öppnade upp datorn fastnade jag på den översta händelserapporteringen, från polisen i Göteborg. Den skiljer sig något fruktansvärt från standardrapporten vid våldtäkter, andra grova våldsbrott. En misstänkt serievåldtäktsman i Järfälla kunde inte beskrivas alls, eftersom det kunde försvåra utredningen och ställa till det i huvudet på eventuella vittnen. Vid andra överfallsvåldtäkter så kan man alltid läsa eller höra att man inte vill lämna ut signalementet av spaningstekniska skäl.

Jag har absolut inga problem med att man hänger ut en ljushårig snubbe, 170-190 centimeter lång som pratar svenska utan brytning för ett våldtäktsförsök i Göteborg. Han skall gripas. Det jag har problem med är de uppenbara dubbla mallarna som vi kan se. Min kompis konstapeln brukar säga att det inte går att skriva ut signalement på varenda misstänkt våldtäktsman ”för då finns risken att folk kommer att tro att de där invandrarmännen inte gör annat än våldtar”. Det skall tydligen finnas en risk för att folk dömer alla efter en eller några dårars kriminalitet. Herregud. Men nu skall alla lintottar till män mellan 170-190 centimeter som pratar svenska utan brytning i och runt Haga i Göteborg med samma tankevurpa gå omkring och känna sig utpekade…?

Vi hade ett bra snack, kompisen konstapeln och jag. De har det inte lätt polisen. Alltid är det folk som gnäller på dem, som nu när jag – knök-höger-Fredrik – ifrågasätter varför man publicererar ett signalement när det passar och anses lämpligt. I andra fall hade det ju enligt gängse förklaringsmodell kvaddat hela utredningen. Men jag vill se signalement på alla våldtäktsmän, på alla våldsverkare – oavsett om de pratar svenska utan eller med brytning.

Kompisen konstapeln avslutade samtalet med ”Ja. Vi skäms. Många av oss.” Jag kunde då bara säga ”Bra.”

8 svar på “FOLK OCH FOLK”

  1. Ja, så är det i det som en gång var ”vårt” Sverige. Efter dagens debacle i jejejingsfjågan har jag numera gett upp hoppet helt.

    Får säga som den vinglande, mycket överförfriskade, man som hållandes sig i lyktstolpen med en suck, säger; ”Nu ger jag f-n, nu låter jag världen rasa” och släpper taget om stolpen.

    Hoppas att landets totala kollaps går fort.

  2. ”Väääärdegrunden” strikes again… and again… and again.

    Den vänstermarinerade värdegrundsreligionen är i detta fall väldigt enkel att analysera. Enligt värdegrunden är:

    1) Invandrare med utomeuropeiskt ursprung inte riktigt så smarta som vi svenskar och kan därför inte ifrågasättas beträffande dåligt och kriminellt beteende. Dessutom har de säkert hemska upplevelser i bagaget – ”vilka trauman har den killen varit med om”, som politrukpolisen bekymrat frågade sig.

    2) Vi svenskar däremot – som enligt ”värdegrundarna” är hela väääärldens förebilder och dom mest upplysta som någonsin vandrat på denna planet – borde naturligtvis veta bättre. ”Skäms, skäms, skäms! Häng ut odjuret omedelbart!”

    Vi som inte tillhör värdegrundssekten anser naturligtvis att alla oavsett ursprung ska behandlas lika. De låga förväntningars rasism, och den nästan patologiska driften att alltid framställa den vite mannen som roten till allt elände, är fullständigt bisarr.

    Men de som har huvudet på skaft vet redan att ett uteblivet signalement faktiskt ändå är ett signalement. Etablissemangets strutsbeteende och förljugenhet är dock förbannat frustrerande då denna falskhet sätter käppar i hjulen för att komma tillrätta med samhällsutvecklingen.
    Och inte fan lär det bli nån ändring de kommande fyra åren då Lööf och Björklund nu kommit ut som fullblodssocialister (vilket vi förvisso redan förstod). ”FJAMÅÅT!”

    Satan vad uppgiven man känner sig.

  3. Både på diskussionsforumet Flashback och i kommentarsfälten på invandringskritiska bloggar/nyhetssajter har det sedan ett antal år tillbaka förekommit cyniska skämt om att ”ett utelämnat signalement också är ett signalement”. Den underförstådda innebörden i dessa skämt har varit att polisen låter bli att offentliggöra signalement i fall då misstänkta brottslingar tros ha invandrarbakgrund, men offentliggör signalement om brottslingarna tros vara etniska svenskar. Enligt dessa skämt skulle man alltså kunna utgå från att misstänkta förövare har utländskt ursprung om inget annat uppges.

    Jag har personligen inte velat tro att det är så illa. Visst har man annat att polisen undviker att offentliggöra signalement i en del fall där misstänkta/efterlysta brottslingar har invandrarbakgrund. Men jag har ändå haft svårt att tänka mig att det skulle vara så illa att det är fråga om ett konsekvent agerande enligt principen ”är den misstänkte svensk så gå ut med signalementet, är den misstänkte invandrare/utlänning så håll signalementet hemligt”.

    Nu börjar jag inse att det är just så illa. Och jag hoppas att en majoritet av poliskåren skäms över hur de för svenska folket bakom ljuset.

  4. Det är nog i översta ledningen av polisen som man skall skämmas när polisen inte går ut med signalement med hänvisning till allmänhetens förmodade ”rasism” och den påspädning den skulle få om man gick ut med signalement.
    Den enskilde polisman som begått ”ett sådant misstag” skulle nog få det hett om öronen och få sin ”värdegrund” ifrågasatt. Tänk på hur det gick för polisen Peter Springare!
    I övrigt lyssnade jag på senaste intervjun i KVARTAL i går kväll med författaren och utlandsbaserade journalisten Kajsa Norman. Intressant och tankeväckande! (Diskussionen mellan Kajsa Norman och Dagens Nyheter om vem som sagt och gjort vad etc kan vi lämna därhän), det intressanta är vad som mörkas i detta land och den eventuella bakgrunden i den mörka folksjälen om detta. Ett ämne som det borde grävas djupare i.

  5. Jag tror polisväsendet hamnade i limbo efter bakslaget i samband med Reva-projektet, som var ett vällovligt försök att få lite ordning på vilka som finns i landet, men slutade i att hela poliskåren stämplades som rasister. Vad skall de göra?

    1. Glöm inte heller diskussionen om romregistret i Skåne!
      Det är inte lätt att vara polis, när fingret skall vara i luften hela tiden.

  6. Efter att ha arbetat i nästan åtta år i en av Polisens ledningscentraler och tagit del av de beskrivningar allmänheten lämnade på misstänkta förövare när ärendet ringde in kan jag lugnt säga att jag nästan ramlade av stolen om någon beskrevs som ”blond” eller ”ljushårig”.
    I rest my case!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *