FEMINISTISK UTRIKESPOLITIK

Jag vet inte om den brittiska premiärministern Theresa May och hennes regering överhuvudtaget har funderat i banorna om att anamma en feministisk utrikespolitik. Med till visshet gränsande sannolikhet är det inte så. Den svenska regeringen däremot, lyfter fram sin feministiska utrikespolitik så fort tillfälle ges. Det är uppenbart att det är tomma ord, där handlingar i verkligheten matchas mot en overklig argumentation.

Theresa May träffade Irans president för inte allt för länge sedan. Den brittiska premiärministern hade ingen huvudduk över den gråa kalufsen. May satt där barhuvad när hon förhandlade och fotograferades. Den svenska regeringen med sin feministiska utrikespolitik gjorde tvärtom. Alla kvinnor i den svenska delegationen som synts på bild från Teheran och Iran har knallat omkring i huvudduk. På bilden ovanför syns en uppenbart nöjd statsminister Löfven sida vid sida med värden medan de svenska kvinnorna paraderar förbi. Några av de paraderande kvinnorna har en en mer plågad min än andra. Kroppsspråket hos några signalerar ångest. Men statsministern i den feministiska regeringen med den feministiska utrikespolitiken står och ler. Löfven borde skämmas.

Amineh Kakabaveh är en rakryggad vänsterpartistisk politiker som är född i Iran. Kakabaveh sätter fingret i ögat på Löfven, Löfvens regering och den så kallade feministiska utrikespolitiken med följande konstaterande.

”Jag vet uppriktigt sagt inte om jag ska skratta eller gråta över den svenska feministiska regeringens representanters underkastelse för den islamiska könsapartheid regimen i Iran. Jag sympatiserar och har förståelse för iranska kvinnor som är tvungna att ‘underkasta’ sig regimens påbud och uniform – slöjan – men har inga förståelse alls för att representanter från en feministisk svensk regering låter sig acceptera detta, att den svenska ‘fria’ kvinnan låter sig förnedras av landets president på detta sätt.”

Man kan tycka att man skall ta seden dit man kommer, men i min verklighet tycker inte Löfven eller hans kvinnor att någon som kommer till Sverige på besök eller på flykt skall ta seden dit de kommer. Och om nu svenska statsråden, diplomaterna och andra kvinnorna i Löfvens delegation prompt skulle göra det Theresa May inte gjorde så kunde väl Löfven ha placerat en sådan där vuxenblöja på skallen som hans värd hade på huvudet?

Skall man skratta? Eller gråta? Det senare ligger närmare till hands, när ett land med fria kvinnor lägger sig platt för en den religiösa diktaturen i Iran på ett sätt som borde få Löfven att skämmas. Men han står där på bilderna, till synes nöjd och glad. Feministisk utrikespolitik när den är som mest ihålig.

14 svar på “FEMINISTISK UTRIKESPOLITIK”

  1. Näst gladast, efter Statsministern, ser SvT:s journalist ut. Alltid påpälsad med sjal i sin rapportering. Lysande feministisk klädsel. Lysande intellektuell kollaps. Lysande falskt.

    Arma mänsklighet.

  2. Ursäkta detta mitt inlägg i debatten, men är inte Stadsministern väldigt lik herr Hitler på bilden ovan, som denne såg ut under sina sista dagar i livet. Ursäkta ånyo.

  3. Kabinettsekreteraren på UD Annika Söder var där iklädd en slöja. Chefen Margot Wallström slapp däremot närvara. Hon skall ju åka till Ryssland och läxa upp ryssarna för deras kvinnosyn, liksom att hon är upptagen med att kritisera president Trumps behandling av kvinnor.
    Annika Söder är dotter till Karin Söder. Hon var Sveriges första kvinnliga partiledare och första utrikesminister.
    Må Karin vila i frid!
    Dottern kan gärna bli kvar i prästväldets kvinnoförtryckande Iran.

  4. Vad är problemet? Det är väl bara bra att de skamliga pk-käringarna så lätt låter sig kuvas. Det bådar gott för framtiden.

  5. Jämförelsen med Theresa May haltar nog något på grund av att hon träffade Irans president i New York, vill jag minnas. Där gäller amerikansk lag. I Iran är det tydligen lag att kvinnor ska bära slöja.
    Dock tycker jag att Sverige skulle ställt krav på att slippa. Annars kunde man mötts i Sverige, eller på svenska ambassaden. Men nu var det ju så att detta gällde affärer för svenska företag och då kröp man i stoftet och förnedrade sig så mycket som krävdes.
    Det här handlar om pengar och då får tydligen feminismen ta några steg tillbaka.

  6. – Trots allt kan vi idag glädjas åt att att Hr statsministerns grodor hölls i schack under besöket. Vi alla väntade (tyvärr) på att Hr statsministern skulle tacka för det vänliga och demokratiska mottagandet han fått ”här i Bagdad”…

  7. Johan Westerholm på Ledarsidorna ursäktar slöjorna med att de var fula och dåligt matchande och därför en förolämpning mot de fåfänga iranierna. Jag köper inte riktigt det resonemanget, möjligtvis om de hade kompletterat hucklet med kvast, kaffekittel och svart katt…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *