EN VINSTLOTT?

Det känns som en vinstlott, att just den här vården fungerar så bra just för oss. Det handlar om sonens kontakt med Barn- och Ungdomspsykiatrin, BUP. Visst har vi märkt av att det har blivit tyngre belastning på sonens mottagning. Det kan ta lite längre tid innan man får svar på någon mailad fråga. Man märker att det oftast sitter mer folk i väntrummen. Man känner att personalen får slita lite mer än de gjorde när vi första gången stiftade bekantskap med ”vår BUP”. För åtta år sedan kom vi in i systemet, och det en vinstlott…

ADHD sedan åtta år tillbaka i tiden, och en släng av autism sedan någon månad. Det är ju ingen vinstlott egentligen. Två diagnoser, och ett rakt igenom fantastiskt bemötande och hanterande av vår situation från ”vår BUP” gör att det inte behöver vara en nitlott iallafall. Engagerade läkare, engagerade sjuksköterskor, engagerade kuratorer och specialpedagoger har lagt grunden för en vård jag inte kan klaga på ens när jag är på dåligt humör.

Men vi kom in i rättan tid. För åtta år sedan fanns inte köerna som finns idag. Då fick vi hjälp tämligen omgående. Lyssnar man på de som sitter i väntrummet tillsammans med oss, så har de ofta fått vänta betydligt längre. Fler ungar behöver BUP-kontakten. Fler ungar mår betydligt sämre nu än då, av olika orsaker. De ungar som nyss har kommit till Sverige har ofta traumatiska upplevelser och hemskheter med sig i bagaget som måste hanteras.

Där sitter jag i soffan i väntrummet medan man väger, mäter, pulsar och blodtrycksmäter sonen. Jag lyssnar med nyfikna öron på ett samtal om ett bombat hem, en lemlästad grannflicka – om krig och elände. Vad är väl ADHD mot det traumat? Vad är väl den lindrigaste varianten av autism jämfört med det? Det gör ont. Min son är lyckligt lottad, trots sina neuropsykiatriska handikapp. Han lever i en tryggare miljö. Men samtidigt skulle hans liv vara så mycket jobbigare om vi inte hade fått vår utredning i tid, inte fått hjälp när vi behövde den som mest. Hade han varit åtta år yngre hade han fått köa i åratal innan vi var framme vid startlinjen, och ännu längre innan vi kunde säga att vi hade kommit i mål. Det hade gått några år som hade gjort sonens uppförsbacke mycket brantare, kanske för brant…

SvD sätter rubriken som gör ont i själen. ”Rekordlånga BUP-köer i Göteborg”. Över 550 barn står i kö, en historiskt lång kö. De har inte dragit någon vinstlott alls. De får vänta månader och år på hjälp som ofta skulle ha behövts redan igår eller i förrgår. Förklaringen heter personalbrist, snabb befolkningsökning – läs: stor migration – och att efterfrågan på utredningar ökar i takt med vårt medvetande om problemen. Över 550 barn får vänta alldeles för länge på den vård de i många fall behöver för att sakta börja må lite bättre i skallen.

Den före detta statsministern Reinfeldt flög över Sverige under sin tid som regeringschef. Från flygplansfönstret såg Reinfeldt oändliga skogar och fält. Det fanns i Reinfeldts ögon plats för massor med människor i Reinfeldts Sverige. Hur många som helst. Sverige var absolut inte fullt. Problemet var bara att Reinfeldt inte såg in i BUP:s väntrum och mottagningar från sitt flygplan. Reinfeldt såg inte behoven komma, personalbristen eller hur detta skulle drabba våra barn. Han raljerade istället om att de som sade att Sverige är fullt skulle visa var det var fullt. Reinfeldt kan använda pappaledigheten till att åka till BUP i Göteborg – eller BUP varsomhelst, och det Sverige är fullt. Överfullt. Reinfeldt pratade om att öppna hjärtat, och med det mena att vi skulle offra våra barns psykiska hälsa i köerna utan att gnälla på sådant som lite ADHD, en släng av Aspbergers…

Jag är glad att vi drog en vinstlott, kom in i BUP-svängen i tid. I dagens Sverige finns nästan bara nitlotterna kvar, och oändliga skogar och fält…

8 svar på “EN VINSTLOTT?”

  1. Som pappa till 2 barn med add på den ena och asperger autism på den andra kan jag konstatera att den äldre hann bli vuxen… Utan hjälp. Hon blev inskriven och diagnosticerad, men sen blev det aldrig mer pga personalomsättning mm mm. Göteborg tar inte hand om sina barn.

  2. Hej.

    I avsikt att erbjuda tröst, om det är rätt ord, vill jag med tjugofem års erfarenhet av att arbeta med just Adhd och Aspergers syndrom (som högfungerande autism tidigare kallades) säga att de inte bara går att hantera, utan kan till och med bli en styrka och en tillgång, om än med för individen högre normal stressnivå än genomsnittet.

    Nyckeln är dels hemmiljö, dels skolmiljö och dels möjlighet till avlastning från den emotionella stress personen bygger upp i umgänget med neurotypa personer.

    Adhd kan pendla mellan hyperfokus och hypofokus (utan att personen själv kan välja fokus på vad) och Asperger kan medföra låsningar i tankebanor och beteendemönster.

    Om personen då får träning i att känna sig själv så kan den etablera kontroll över bägge. Hyper/hypo-fokus kan då användas för att arbeta med hög energi och koncentration på något önskat eller nödvändigt, och den envetna vilja av järn som kan ge en autistisk person låsningar kan tränas till envishet och viljestyrka under individens kontroll.

    Lätt är det inte, och någon sorts bot är det inte heller, men det är bättre för individen i min erfarenhet om den känner sig själv och sin funktionalitet än om den upplever sig som ett slags flipperkula i ett spel av stimuli och respons med omgivningen och den inre miljön.

    Nu handlade inte din post om just det, så jag ber om ursäkt om jag är för OT, men jag har ofta upplevt att just Adhd och Aspergers blir mycket större funktionshinder än vad de behöver vara – inte minst tack vare skolmiljön och lärares/vårdpersonals tendens att förenkla alla svårigheter för den autistiske personen; i all välmening i syfte att underlätta – men detta medför också att förmågan att hantera situationer där stödet från en annan person saknas inte tränas.

    Det du säger om BUP Göteborg kan sägas om vilken BUP-enhet eller Habiliteringsenhet som helst – jag är knuten till en i min bostadsort, och personalen där har börjat bli sjukskriven för stress-syndrom samt har börjat säga upp sig i syfte att öppna eget. Mellan skål och vägg har regionledningens och sjukvårdspolitikers agerande angetts som skäl: hårdhänt politiserad toppstyrning över huvudet på psykiatriker, klinik och avdelningschefer samt en uppsjö tjänster som är konstant utlysta men aldrig tillsätts.

    Du verkar få din upprättelse i sociala medier för SVT/SR:s kampanj mot dig – få missar att de själva ’pubbar’ sådant de skällde dig för att göra. En av nätets bästa bloggar är den här, trots (tack vare?) de ofta läskiga illustrationerna!

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    1. Rikard, nu är det här ju väldigt OT men jag vill bara berätta att jag läser iotakt dagligen och ständigt ser dina insiktsfulla och relevanta kommentarer och vill tacka dig för det!

      Med vänlig hälsning
      Lars

      1. Instämmer med LarsC.
        Du och ett par andra flitiga kommentatorer som flyter runt mellan dissidentbloggarna är bland Sveriges flitigaste och kunnigaste debattörer fastän ni ”bara” kommenterar.

  3. Tack för att du orkar skriva och på ett så målande sätt visa på de orättvisor som Reinfeldt inte kunde se från sin flygstol, inte ens när han landat och befann sig i verkligheten tog han intryck.
    Reinfeldts ”von oben”-perspektiv på problemen i landet verkar tyvärr cementerats på Rosenbad.

    Att offentliganställda törs kliva fram och belysa problemen inom ex polisen, vården osv är beundransvärt med tanke på de konsekvenser det kan få för ”visselblåsaren”.

    Önskar dig allt gott och att hoppas att du kan fortsätta skriva, sådan som du behöver vi fler av.

  4. Även jag har haft ”tur” med min son, som har diagnosen autism och ADHD. Vi kan inte klaga på BUP. Men. När diagnosen väl finns, är det ju tänkt att den hjälp han så desperat behöver ska komma? Även om jag förstår att jag får kämpa för det?

    Istället möter jag en skola som dignar under bördan av allt fler elever med allt lägre kunskaper och allt större behov. En skola som så gärna vill hjälpa min son, men inte har resurserna att göra det. En skola som hänvisar till socialtjänsten, som hänvisar till LSS, som hänvisar till Utbildningsförvaltningen, som hänvisar till skolan… För att få min son att över huvud taget gå till skolan, måste jag gå ner i arbetstid – men för det finns ingen ersättning att få.

    Vi sitter fast i ett ekorrhjul där min son har skolplikt men inte rätt till undervisning. Han går nu i sjätte klass (för andra gången) men endast som ett ”socialt projekt”, det vill säga han har inga läxor, inga förväntningar på sig, han får ingen anpassad undervisning och inget anpassat material. Han får inga betyg. ”Han har ju tre år på sig sedan” säger skolans rektor glatt och menar att ”någon annan” ska ta över och undervisa. Men vilken är ”någon annan”? Det finns ju inga resurser!

    Sonen är anmäld till skolor som specialiserat sig på barn med hans behov. Väntetid? Tre till fyra år. Om tre till fyra år har min son gått ut grundskolan – och då har ju skolan och kommunen lyckats, på så sätt att han inte längre är deras ansvar. Då står han med kunskaper motsvarande årskurs tre (där befinner han sig kunskapsmässigt) och ska skapa sig ett liv i ett allt hårdare samhälle där allt knappare resurser ska räcka till allt fler.

    Hur ska min sons framtid gestalta sig? Hur ska han få utlopp för sina begåvningar, sina drömmar, sin vilja, sitt framtidshopp – när skolan redan nu lärt honom att han inte passar in och inte har något värde?

    Är detta det bästa vi kunde förmå? Var detta vad vi önskade för vårt land, våra barn och deras framtid? Nej. Jag tror faktiskt inte det. Likt förbannat är det exakt här vi är.

  5. Jag kan väldigt lite om BUP. Oaktat detta har jag vid en handfull tillfällen fått ingående beskrivningar om hur ”viktigt” BUP är. I de fall som nått mig har det handlat om kvinnor som varit förbannade på sina ex och som därför sökte BUPs hjälp för att hindra barnens pappa att umgås med sina barn. I de aktuella fallen ”misslyckades” de aktuella kvinnorna uppnå sina mål vilket fått mig att tro på BUPs professionalism. Utifrån detta undrar jag om det kan vara så att BUP belastas med annat än det som är syftet med verksamheten. Om vi sedan ser på exempelvis ADHD som är en vanligt förekommande diagnos, cirka 6 % av oss har ADHD i en eller annan form. Skall specialistmottagningar belastas med sådana patienter? Borde inte skolhälsovård och vårdcentraler utrustas för att kunna ta hand om huvuddelen patienterna med denna diagnos? Specialistmottagningar bör inriktas på att behandla patienter med svåra sjukdom och ovanliga diagnoser. Jag anser att istället för att diskutera köerna till BUP bör vi diskutera vilka som egentligen bör ha vård på BUP. Sedan måste vi oaktat detta inse att köerna kan vara en bidragande orsak till personalbristen. Vår sjukvårdspersonal är ju utbildade till att vårda oss när vi behöver vård och inte till att hantera oändliga vårdköer eller besvara samtal från de som anser sig ha rätt att komma först i kön.

  6. Första gången jag kom över några personer som berättade om en Voodoo-spell-caster, var jag inte intresserad av det, eftersom jag tufft inte är relevant, jag har stött

    på många vittnesmål om att net berätta om Dr Kakuta en voodoo spell caster som hjälper dig att kasta en LOTTERY stavning och ger dig rättmätiga nummer för att vinna

    lotteriet, jag trodde inte det först, men när livet blev värre bestämde jag mig för att försöka, nu har mitt försök gjort mig miljonär, jag har spelat alla typer av

    Lotteri sedan 7 år nu men jag har inte vunnit upp till $ 1000, efter att ha kontaktat honom kastade han stavningen och ger mig de heta siffrorna, se jag vann lotteriet

    (£ 148million) nu är jag ett levande vittnesbörd om Dr Kakuta A Begåvad man med stormakter, det är min hemlighet men jag bestämde mig för att göra världen känd för det

    eftersom det kan vara en hjälp till någon som är intresserad. Det händer några månader sedan är du fri att kontakta honom på (Kakutaspellz @ gmail .com)

    (Kakutaspellz@gmail.com) (Kakutaspellz@gmail.com) bellow är min vinnande information co Bekräfta eller ring +2349054872932

    http://kakutaspellz.wixsite.com/kakutatemple

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *