DEN BANALA GODHETEN

Grand Hotel. Jag har bara gått förbi tidigare, tittat hänfört på den vackra fasaden och de vackra människorna som rörde sig in och ut. Den här vackra eftermiddagen skulle jag få röra mig in på Grand Hotel. Ett releasepartaj för Ann Heberleins bok ”Den banala godheten” väntade. Ett panelsamtal mellan den träffsäkra författarinnan och moderatorn Jenny Sonesson om varför boken behövde skrivas.

Det var massor av poliser runt Grand. Otroligt många poliser. Så många att man kunde få för sig att det existerade någon hotbild mot releasepartajet. Nu var det Bangladesh premiärminister som var på besök. På de fina bilarna utanför Grand satt det små kopior av Bangladesh flagga, som måste vara världens fulaste flagga. En fylld knallröd cirkel på en spygrön bakgrund. Men inne på Grand var det allt annat än fult. Det blev till och med kungligt fint när självaste statschefen med familj dök upp för att dela ut något musikpris.

Upp i en bedårande konferensvåning, lite mingel med spännande och intressanta människor. Ett kort snack med författarinnan och den nyfödda utgivaren Westerholm på Ledarsidorna.se, som ger ut Heberleins bok under det registrerade varumärket Greycat Publishing House. Lite champagne som blev moderat med champagne, ett perfekt komplement till de två små cheeseburgarna som redan fanns i magen. Sedan drog själva samtalet igång, om boken ”Den banala godheten”.

Vad som sades där och vad som diskuterades kan ni med fördel se på en inspelning av evenemanget som upplagt på YouTube HÄR.

Efter diskussionen ännu mer mingel och en middag med författarinnan och hennes entourage. Skönt snack om osköna ämnen, om hur den banala godheten har bidragit till att skicka ut Sverige i en framtid med jobbiga ”utmaningar” – som de goda skulle säga.

På tunnelbanan och bussen mot sängen hann jag med förordet och var fast innan det första kapitlet ens hade inletts.

”I decennier har Sverige präglats av en banal godhet. Den banala godheten har genomsyrat all offentlig debatt, frodats på kultursidor och påverkat nyhetsrapportering, lamslagit politiker, kastrerat poliskåren och infiltrerat myndigheter. Den banala godheten har hävdat att vi inte får ställa grupper mot grupper, förbjudit allt tal om volymer, gjort förövare till offer, blundat för antisemitism, hedersförtryck, antisocialt beteende och gängkriminalitet. Den banala godheten har lierat sig med kulturrelativism, banat väg för separatism och formulerat värdegrunder. Den banala godheten har varit upptagen med att förstå terrorister snarare än att bekämpa terrorism. Den banala godheten har valt att inte se att Sveriges förorter förvandlats till områden där andra lagar och normer råder än i resten av Sverige. Den banala godheten tycker synd om människor istället för att betrakta dem som fria individer med ett eget ansvar. Den banala godheten har lett Sverige rakt ner i en avgrund.”

Jag kunde inte släppa den lättlästa boken om landets svårlösta problem. John Blund tvingades till ett dussintals ”go-arounds” innan han tilläts landa och jag somnade. På morgonkvisten vaknade jag – och läste klart boken. Det var inte en bok som de jag brukar läsa, som antingen är militärhistoriska verk eller mer actionbetonade alster. Det här var något helt annat…

När jag har recenserat böcker har jag avslöjat alldeles för mycket av handlingen och innehållet. Det gör jag inte nu. Boken består av tre delar. Del ett är ”Den banala godheten” – en sällsamt pricksäker sammanfattning av Moder Sveas samlade sjukdomshistoria, diagnoser och symptom. Det blir den längsta delen. Del två är ”Mångkultur och integration” där författarinnan lyfter fram ”utmaningarna” vi står inför och mitt i. Del tre är ”Svenska värderingar” som handlar om just det, vad de innebär i form av personligt ansvar och mycket mer.

”Den banala godheten” kommer att fungera som en perfekt sammanfattning av vår samtid när det antingen har gått åt helvete eller gått åt rätt håll trots allt. Går det åt helvete så har vi en uppsjö av förklaringar i Heberleins bok, där den banala godheten isåfall är en huvudorsak. Går det bra kan det kanske bero på att rätt folk har läst den här boken och dragit rätt slutsatser av det som de har läst…

Så här i avslutningstider är det helt rätt med ett betyg, och ”Den banala godheten” får en femma, ett MVG och ett A av undertecknad. Boken är för viktig för att låta bli att läsa. Sålunda rekommenderar jag Heberleins bok varmt till alla som är intresserade av samhällsdebatten. Inte bara de som tycker som ”vi”, för jag delar Heberleins syn på vår samtid fullt ut. Även ”ni” som ”vi” anser vara banalt goda har nytta av Heberleins bok. Läs boken, och kanske förstår ”ni” varför vi är som vi är i dagens Sverige.

Du kan beställa boken ”Den banala godheten” hos bland annat Bokus.  Gör det.

23 svar på “DEN BANALA GODHETEN”

  1. Ja Ann Heberlein har ju gjort en resa kan man tycka. I Sydsvenskan 20/12-2013 framhöll Ann att ”Det är skillnad om man slåss för eller mot fascism, om man är för eller emot alla människors lika värde och rättigheter.” Vidare skriver hon: ”Här har vi alltså å ena sidan en grupp människor som faktiskt vill något gott – försvara varje människas rätt till liv och existens oavsett etnicitet…” Ann ansåg dessutom att dessa vänsterextremister var de som gjorde något och var därför en slags hjältar.
    https://www.sydsvenskan.se/2013-12-20/ann-heberlein-det-ar-nu-framtidens-hjaltar-fods

    Jo, jo, Ann har väl antagligen, som de flesta inom politikerkåren, varit ”naiv” eftersom hon nu tycks ha helt andra åsikter beträffande vänsterextremism. Eller har hon nu måhända vänt kappan efter vinden..?

    1. Var glad att allt fler ser varthän vi är på väg med sjumilakliv. Jag tillhör också den skaran. Inför valet 2010 trodde jag på Reinfeldt, och det skäms jag för varje vaken sekund. Folk måste få ompröva sina tidigare ställningstaganden. Den felfria människan existerar inte.

      1. Nu kandiderar Ann för moderaterna och Du har dragit Dig ur. Ja, så det kan gå!
        Nu har jag snart läst färdigt hennes bok och den är en bra sammanfattnig av tillståndet i Sverige.
        Hon är dock sent ute. Förhoppningsvis kan hon få större genomslag än de som har gått före henne och få fått ta mycket stryk.
        Under flera år har jag följt Merit Wager, Julia Caesar, Karl-Olov Arnstberg, Gunnar Sandelin och Jan Tullberg m fl och läst deras böcker.
        Särskilt Merit Wager har jobbat oförtröttligt för att sprida kunskap i invandringsfrågor. Läs gärna hennes blogg!
        Det blir nu intressant att se om Ann kan matcha Fredrik Reinfeldt i moderaterna när nu denne nu börjar synas igen (mannen bakom DÖ har aldrig släppt greppet om m).

        1. Enligt Skånska Dagblader väljer Ann moderaterna för att kunna påverka. Låter lovande, men kommer hon också bli lojal mot partiet precis som övriga knapptryckare eller? Jag trodde på Maria Abrahansson, Fredrik 2010 men med ”Öppna hjärta” blev det slut – aldrig mer m. Nåväl bättre en högre röst för en restriktiv invandring än AKB’s noll koll. Synd bara att Ann inte tar med Bengt Westerholm för då hade partiet fått två möjliga nya partiledare. Kunde Macron komma från ingenstans så varför inte, eftersom förtroendet för AKB är noll.

          https://www.svd.se/m-maste-ha-en-flyktingpolitik-for-framtiden/om/svenskt-flyktingmottagande

      2. Jag har å andra sidan aldrig trott på Reinfeldt och jag anser mig inte vara smartare än kreti och pleti. De som orkade kolla upp hans bakgrund inför valet 2010 drog säkert öronen åt sig.
        Javisst är det bra att fler vaknar upp ur sin törnrosasömn och sant är att många byter åsikt under galgen…

      3. Håller med dig till punkt å pricka….
        Jag föll som en fura för de Nya Moderaterna 2010. Äntligen blandades den politiken som jag alltid vurmat för. Lite bra socialdemokrati med lite bra Moderatpolitik + lite liberalism men vad man blev besviken efter att Reinfeldts hat mot SD var så stort att det överskuggade vad som var bäst för Sverige. Som sagt, man är inte felfri och inte hade man kunnat förutse 2010 ett samarbete med MP.
        Skall nog köpa Anns bok. Hon skriver alltid så bra på Westerholms Ledarsidorna…..

      4. @Fredrik Antonsson 10:55

        Den insikten hade jag redan i slutet av 1980-talet då jag flyttade till Stockholmsområdet. Och min inställning till följd av den insikten har inte ändrats sedan dess. Då måste jag vara särdeles analytiskt begåvad och ha god motståndskraft mot etablissemangets destruktiva bombardemang av godhetsanstrukna PK-floskler?

        I den mån jag har ett narcissistisk intellektuellt självhävdelsebehov, baserat på min sedan 80-talet konsekventa och hitintills riktiga hållning, som eventuellt skulle rendera mig en upphöjd status bland intellektuella gelikar, så kan den upphöjningen inte på långa vägar när uppväga den undergångskänsla jag har för mitt fina fosterland konungariket Sverige, som våldtas av den destruktiva massinvandringspolitiken ivrigt påhejat av det journalistiska och politiska etablissemanget.

      5. Där håller jag med till 100%, själv har jag skrivit på ”obskyra medier” sedan 2005, glad att ni kommit ikapp!

      6. Visst får man ompröva sina ställningstaganden. Men alltför många visar upp ett monumentalt dåligt omdöme och efter omprövning begär förnyat förtroende. Och tyvärr nästan alltid får det.

        1. Den åsikten kan jag också ställa upp på. Skillnaden med Heberlein och andra politiker är att det är en debut vi talar om. Inte någon som söker nytt förtroende.

      7. Nu när vi har vaknat upp så ruskar vi av oss våra forna misstag och tuffar till oss.
        Det blir stöd till moderata muslimer, (inte Waberi (M), moderata som i måttliga), det blir mindre genus och kommunism och så kör vi integration, integration, integration! Aldrig mer naiva!

        Om bara små grodorna dansas årligen gör det inget om Sverige slukas av den globala basaren. Öppen Svenskhet!

        http://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4stsverige/bl%C3%A5skrabba-kan-ha-f%C3%B6r%C3%B6kat-sig-1.4367542

        Det gör väl inget om de inhemska arterna ersätts, så länge blåskrabborna också springer sidledes och äter blåmusslor? Öppen Krabbhet!

    2. Den som inte kan ompröva en ståndpunkt har tappat
      förmågan att observera och betänka sin samtid.
      Om flera kunde bita i det sura äpplet och göra samma resa,
      vore det hoppfullt för landet och folket.

    3. Bra att människor vaknar upp och tillåter sig se verkligheten och tänka om. Själv röstade jag V tyvärr men jag har också tillåtit mig tänka om rejält. Heja Ann Heberlein <3

    4. EN VINDFLÖJEL SOM IN I STORT SETT BARA FÖLJER DEN ALLMÄNNA OPINIONENS STÅNDPUNKTER FÖR TILLFÄLLET, KAN MAN INTE TILLRÄKNA NÅGON DJUPLODANDE OCH TROVÄRDIG ANALYS , INTE HELLER EN STATISTISKT VERIFIERBAR FAKTISK GRUND TILL DET HON PÅSTÅR. SOM VANLIGT–INTE LÄNGE SEN HON LOVSJÖNG VÄSTS YTTRANDE-FRIHET OCH ÄRKEBISKOPEN JACKELÉNS OFÖRVITLIGHET.

  2. Alla gör vi våra misstag, men vi gör det i varierande omfattning. Individer som omprövar oftare och större än andra är individer som man rimligen inte bör ge förnyat förtroende.

    För egen del är förtroendet förbrukat för alla politiker och alla opinionsdrivare som verkat för de sista decenniernas omfattande invandring.
    För många har kommit på för kort tid och problemen med det har varit uppenbara. Att då ändå driva på är och har varit oförsvarligt.

  3. Våren 2014 sveper rödrosa vindar över Sverige. Rättviseförmedlingen har sin glansperiod, moderater vill kvotera bolagsstyrelser och Ann Heberlein kommer ut som nybliven medlem i Feministiskt initiativ.

    Personligen är jag för fri invandring. Men det kanske saknar betydelse? Alice Teodorescu (2015)

    PS. Är det en Game Changer vi ser?

  4. Den banala godheten kanske inte ens bör kallas för god. Allt som görs av godhet har ett kännemärke – det torgförs inte som en god gärning – det görs bara.

    Den sk. godheten som Sverige brölat om och där man kallat sig ”en humanitär stormakt” är naturligtvis inte äkta.
    För närmare information läs Platon eller Hjalmar Gullbergs dikt ”Förklädd Gud”.

  5. Det märkliga med den här så kallade godheten som genomsyrar vårt land är att den är parad med så mycket hat. När majoriteten av de politiska partierna är så hatiska mot SD att de lägger nästan all sin tid på att konspirera om hur de ska kunna hindra dem från att få något inflytande, har de inte tid med någon seriös politik. Att till och med avstå från att få igenom sina åsikter om SD tycker samma sak är sjukligt.

  6. En intressant aspekt av Ann Heberleins bok är att hon framför behovet av svenska värderingar.

    Det här med svenska värderingar tycker jag låter intressant.
    Från när härstammar svenska värderingar?

    Själv har jag ett stamträd som sträcker sig tillbaka till år 1509 och en anfader som levde på Bjärahalvön i Skåne – fanns det då svenska värderingar?

    Enligt en ny tradition så firar vi en nationaldag till åminnelse av Gustav Vasas kungatillträde och 1809 års regeringsform – om jag kommer ihåg historien rätt. Så någonstans mellan 1521 och 1809 borde väl grunderna till de svenska värderingarna finnas?

    De vill säga långt före 1900-talets ekonomiska/tekniska, politiska och sociala omvälvningar som under senare delen av 1900-talet benämndes som globalisering.

    Och det är väl här som ett av de grundläggande problemen finns – en globaliserad värld där nationalstaten inte längre är vad den har varit – och där demokratin inom en nationalstat inte heller är var den har varit. I denna nya värld försöker människor, inklusive Anna Heberlein, finna nya eller återupptäcka gamla vägar.

    I en av dessa vägar förutsätts en individ kunna ta tillvara på sig själv – men en individs handlingar, liksom gruppers och staters handlingar, är obönhörligt beroende av andra individers, gruppers och staters handlingar – och här vet jag nu ingen levande människa som kan förutse alla dessa handlingar. Av denna anledning är vi idag mer än tidigare i behov av ömsesidiga kontrakt som möjliggör kollektiva handlingar.

    Ekonomisk teori har lyckats etablera sig på en global skala – alla människor som kan räkna kan var helst hen befinner sig läsa av börser i världens stora städer och kalkylera om vinster och förluster utifrån globala ekonomiska teorier.

    Men var kommer de svenska värderingarna in här?

    1. Jag hävdar att Gustav Vasa förstörde våra urtida värderingar. Hans despoti är inget att vara svenskt stolt över. Vi behöver gå längre tillbaka än så för att hitta vår egentliga grund.

    2. Du gör det onödigt komplicerat. Globaliseringen har självklart förändrat världen, men inte i den utsträckning många verkar ha fått för sig. Det är fortfarande stora skillnader i hur man resonerar kring olika frågor och vad man tycker är viktigt på olika håll i världeln. Värderingar har inte globaliserats i alls samma takt som ekonomin.

      Svenska värderingar behöver inte betyda att de är uppfunna i Sverige eller vara unikt svenska. Den typen av definition verkar mest användas av människor som medvetet försöker feltolka begreppet. Dessutom har självklart svenska värderingar förändrats genom tiden. Svenska värderingar är bara en samling av olika värderingar som majoriten av svenskarna delar idag. Om det inte fanns några svenska värderingar skulle det inte heller finnas någon svensk kultur.

      Värderingar som i vissa avseenden skiljer sig från andra länder i Europa som varit med om samma resa som Sverige. Dessa värderingar ligger till grund för mycket av vår lagstiftning.

      De svenska värderingarna skiljer sig däremot ganska kraftigt mot de värderingar som råder i många länder som Sverige haft stor invandring ifrån. När människor kommer till Sverige utsätts de för ny social kontext. Vissa tar åt sig mycket av de svenska värderingarna, medan andra kanske känner sig alienerade och faller tillbaka på värderingar från hemlandet.

      Att begreppet börjat användas mycket på senaste tror jag beror på att många tycker att vi inte stått upp för dessa värderingar i tillräcklig utsträckning i Sverige. Det kan handla om att fenomen som hedersvåld och separerade badtider introducerats som fenomen.

  7. Efter att ha sträckläst AHs senaste bok funderar jag över om inte boken borde kunna användas vid våra utbildningsanstalter. Socionomer, statsvetare, journalister, polisbefäl och jurister är några grupper som borde ta del av detta innehåll.
    AH lyckas formulera det många av oss förstått under det senaste decenniet. Men jag tror att hon missat några drivkrafter. Jag tror exempelvis att många myndighetschefer sett invandringen som en chans att få mera allmänna medel till den egna organisationen. Därmed blir cheferna viktigare och deras löner ökar.
    En annan drivkraft är att de som använder sig av svart arbetskraft som består av papperslösa egentligen inte tar någon risk. Vi bestraffar ingen som anlitar en underleverantör som i sin tur anlitar papperslösa. Så länge detta inte förändras kommer allt fler papperslösa att ta jobben från lågutbildade svenskar och andra som vistas lagligt i Sverige.
    Jag skulle välkomna en nationalekonom som granskar drivkrafter, omfattning och ekonomiskt utfall av det som AH beskriver i sin bok.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *