POLITISK MASOCHISM

Det känns som politisk masochism och inget annat. När Miljöpartiet och miljöpartisterna firade in 2016 och önskade varandra ett gott nytt år som regeringsparti så var det inte detta 2016 de såg framför sig. Det har varit ett hemskt 2016 för Miljöpartiet, och det ser ut som politisk masochism – ett parti som någonstans tycks gilla att plåga sig självt, förödmjuka sig själva och låta lidandet bli en del av vardagen…

Miljöpartiet och Mona. Mona och Miljöpartiet. Masochisterna och dominanterna i svensk nyhetsrapportering här och nu, som tydligt avslöjar att den tredje statsmakten bara kan ha ett mål i sina sikten samtidigt. Det hette att Mona räddade Miljöpartiet för en vecka sedan, då det blåste som mest kring språkrören. Idag är det kanske tvärtom, att Miljöpartiet räddar Mona – för stunden…

Miljöpartiet har ett delat ledarskap, en inkvoterad man och en inkvoterad kvinna. Alldeles oavsett om de två minst olämpliga personerna att leda Miljöpartiet båda råkar ha snopp eller snippa så skall det dit en av varje i det delade ledarskapet. Det var därför Gustav Fridolin fick dras med Åsa Romson och Åsa Romson har tvingats stå ut med Gustav Fridolin under alla dessa år sedan den mest lämpade av dem alla – Wetterstrandskan – försvann med sin inkvoterade parhäst Peter Eriksson. Idag ser vi konsekvenserna av det delade ledarskapet.

Miljöpartiets riksvalberedning förtjänar för övrigt ett eget stycke nu när de skall få sina femton minuter i rampljuset. I Miljöpartiets riksvalberedning sitter en kvinna, inkvoterad eller ej, vid namn Anna Kelemen från Västra Götaland. Att hon sitter där känns idag som ett bevis på Miljöpartiets politiska masochism.

Nyfikna journalister har tydligen jagat Anna Kelemen till vansinne, och hon har bollat detta med sina polare på Facebook. En av dem tyckte att Anna Kelemen skulle fråga nästa journalist som störde om han/hon var dum i huvudet och det gjorde Anna Kelemen. Journalisten på Aftonbladet lade ut det där sms:et och tycker nog så här i efterhand att det hade varit mer spännande om riksvalberederskan Keleman hade fått tips om att önska livet ur honom, erbjudit journalisten en seans av skendränkning i Vänern eller att fungera som boll när MP Västra Götaland skulle spela brännboll nästa gång. Nu slutade bara kontakten mellan en medlem i Miljöpartiets riksvalberedning och en journalist med det inte alltför finkänsliga ”Är du dum i huvudet?”

Anna Keleman stod inte på podiet och berättade om hur Miljöpartiets riksvalberedning hade tänkt eller inte. Två andra kufar fick försöka förklara tankegångarna och berätta varför de hade landat där de landade i detta historiska beslut – en fick gå och en fick stå kvar.

Miljöpartiet offrade Romson men sparade Fridolin. Ingen kan ifrågasätta att Romson ligger risigare till i popularitet och förtroende, men är det bara Romsons fel i ett delat ledarskap? Borde inte den då påstått starkare Fridolin lagt lite krut på att hjälpa den som han delar ledarskapet med? Borde inte Fridolin ha fått ta konsekvenserna av att det delade ledarskapet uppenbart har varit ännu mer dysfunktionellt än Miljöpartiet – och det säger ju mycket? Hur mycket feministiskt parti är man när man sparar en vit, köttätande, heterosexuell man som flyger från Bromma titt som tätt och offrar hon som stått och berättat hur förödande sådana är för skörden i Afrika…?

Det är inte lätt att förstå sig på Miljöpartiet, och det är det som är så roligt med att ha dem där de är idag. De är inkonsekventa i sitt delade ledarskap. Det är politisk masochism, ett lidande de varken kan eller verkar förstå hur de skall ta sig ur. När Kelemen skickade sitt SMS till Aftonbladets murvel och frågade om han var dum i huvudet kanske det bara vara en fråga som hon ställer till själv, till alla sina partivänner inne i skallen varje vaken sekund. För en utomstående betraktare känns det som hon isåfall skulle vara något på spåren. Nu börjar det nämligen mullras från rätt många, tidigare tysta sossar, om att Miljöpartiet är på väg mot en kollaps. Hur valberedningens insats skulle kunna rädda Miljöpartiet återstår att se.

Undertecknad och Johan Westerholm hade förresten tänkt tillbringa nästa helg tillsammans i Karlstad, på Miljöpartiets kongress och bevittna kollapsen på nära håll. Av någon anledning förhalar Miljöpartiets pressavdelning beskedet om vi får ackreditering eller inte. Det är också en variant av politisk masochism, eller så tycker de bara att vi är dumma i huvudet som ens försöker…