BOKREFLEKTIONER – TAPANI JUNTUNEN

Tapani Juntunen är tillbaka med lite torsdagstankar och reflektioner kring Tino Sanandajis numera välkända bok Massutmaning. Det är den boken som bibliotek vägrar att ta in, för att den är som den är. Att Mein Kampf står i hyllorna är inget biblioteksvänstern reflekterar runt och kring. Hursomhelst, Tapani om Tinos bok. Varsågoda. 

Reflektioner

Detta är ingen recension av boken, utan detta är reflektioner som jag gjort efter att ha läst boken. För exakta formuleringar och citat hänvisar jag till boken, som jag också rekommenderar alla samhällsintresserade.

I boken ges en välförtjänt bredsida åt både socialdemokrater och alliansen för en integrationspolitik och retorik som i stort sett går emot allt bättre vetande. Grundproblemet med bristande integration, eller närmare bestämt etablering på arbetsmarknaden kan sammanfattas med bristande humankapital. Humankapital kan beskrivas förenklat som utbildningsnivå. Socialdemokraterna får sin bredsida för att man talar om snabbspår och överdriver utbildningsnivån på de invandrare som kommit hit.

Alliansens bredsida handlar om en fortsatt retorik om enkla jobb, när man i princip redan spelat ut kortet med lönesubventionerade jobb och som dessvärre inte fått det utfall man hoppats på. Arbetsmarknaden visar ett ointresse för personer som saknar det humankapital som efterfrågas. Problemet är att varken den socialistiska eller den liberala kartan innehåller kapitel om hur man hanterar stor invandring av människor med lågt humankapital, de traditionella käpphästar man har, förändrad arbetsrätt, låga löner biter inte, likaså biter inte snabbspår och bättre matchning om det inte finns ett humankapital att validera eller matcha emot.

När alliansen tog över makten efter ett långt innehav av regeringsmakten från socialdemokraterna år 2006, var 23 % av alla arbetslösa utrikesfödda, idag elva år senare är 54 % av alla arbetslösa utrikesfödda. Det är en dramatisk förändring, som under de två sista åren med återigen socialdemokratiskt regeringsinnehav inte heller till fullo har beaktats. Sverige har ägnat sig åt direktimport av arbetslöshet under årtionden.

År 2015 som beskrivs i termer om flyktingkris, är egentligen i sammanhanget helt ointressant, det verkligt svåra är att detta skedde mot bakgrund av en förändring på arbetsmarknaden där allt färre med lågt humankapital är attraktiva. Det är teknisk utveckling i form av automatisering, robotisering och digitalisering som slagit ut de enkla jobben, globalisering har flyttat ut produktionen. Sverige är förmodligen det sämsta landet i västvärlden gällande kapacitet att absorbera okvalificerad arbetskraft. Samtidigt är vi i särklass det land som tar emot flest asylsökande per capita i västvärlden. Ekvationen går inte ihop, och har inte gått ihop på årtionden.

Den som vill propagera för en fortsatt generös asylpolitik där nationellt mottagande av stora volymer är ett huvudspår får också ta på sitt samvete att detta kommer leda till mer utanförskap, mer social oro, mer kriminalitet. Möjligen kanske någon inflikar ”Men vadå? Invandrare är ju kriminella för att de är fattiga!”Ja. Men invandringen leder till just fattigdom. Man får det med på köpet vid en mycket omfattande invandring idag. Ett effektivt sätt att krossa det humankapital människor ändå har, är att flytta dem från ett land, till ett annat land som kraftigt avviker gällande språk, kultur, och framförallt arbetsmarknad.

Den realpolitik som borde prägla svensk politik framöver minst en generation – det vill säga cirka 20 år framåt – är en mycket restriktiv migrationspolitik. Vi kan leva med utanförskap, dålig etablering, men det förutsätter att andelen utrikesfödda är låg, att andra generationens invandrare är låg. Men tack vare omfattande invandring så är inte andelen längre låg, utan hög. År 1940 var andelen utrikesfödda i Sverige under 1%, idag är den 17%. Lägger man till andelen andra generationen är siffran 22% med utrikesbakgrund.

Det värsta som skulle kunna hända i Sverige är att integrationen lyckas. Varför säger jag så? Jo, om enkla jobb, subventionerade anställningar skulle få stort genomslag så skulle detta också generera låga skatteintäkter, vilket i sin tur skulle underminera välfärden. Vårt gemensamma välstånd bygger på relativt höga inkomster i stora grupper med kvalificerade anställningar.

2 svar på “BOKREFLEKTIONER – TAPANI JUNTUNEN”

  1. En mycket klok slutkläm. Låglönejobbspåret, om det lyckas, bygger på att vi då även har låglönebostäder (ruckel) och låglönesjukvård (ligg i rännstenen och dö). Något vi aldrig lär hamna i.

  2. Sveriges fackföreningar som i praktiken centralstyrs av socialdemokraternas verkställande utskott där den kraftigt övergödde LO-basen Karl-Petter Thorvaldsson sitter tillsammans med den gamle metallbasen Stefan Löfven, smackar förnöjt över sitt gamla paradnummer ”Det heliga Fackliga Löftet”
    Som ofta är det första som lärs ut vid fackliga grundkurser.

    ”Vi lovar och försäkrar att aldrig någonsin, under några omständigheter, arbeta på sämre villkor eller till lägre lön än det vi nu lovat varandra.

    Vi lovar varandra detta i den djupa insikten om att om vi alla håller detta löfte så måste arbetsgivaren uppfylla våra krav.”

    Samtidigt som dessa socialdemokrater i arbetarepartiet smackar och lovar varandra diverse saker efter en bättre middag så sticker man inte desto mindre kniven i ryggen på både Sveriges Löntagare samt det heliga ”Fackliga Löftet” genom att utsätta sina medlemmar i Facken för ett ständigt inflöde av tänkbar arbetskraft, allt för att hålla nere löneutveckling och marknadens principer om utbud och efterfrågan.

    Marknadskrafterna som styr globalisering och applåderas av socialdemokratin och fackföreningar gäller ENDAST Företag, men får ABSOLUT INTE gälla för arbetstagare och löntagare.

    Att dessutom som facklig företrädare och socialdemokrat omfamna EU och inte sina egna medlemmar är ett mästerverk i hyckleri och tal med kluven tunga.

    Svensk socialdemokrati och fackföreningsrörelse går hand i hand mot stupet efter årtionden av avel på på fel egenskaper på sina företrädare.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *