SUNDAY, BLOODY SUNDAY

Det är mörkt utanför fönstret. För bara några minuter sedan blev söndag måndag och juni blev juli. Ljuset från mobilens skärm lyser upp rummet medan jag försöker knappa ner det här inlägget med mina lätt darriga fingrar. Det blev en söndag med skjutningar och våld i sommar-Stockholm. Det blev en söndag då polisen inte räckte till, ens i den stad i Sverige med flest poliser och polispatruller.

”I can’t believe the news today.  I can’t close my eyes, and make it go away”

Nyss låg jag och funderade om inte U2-låten Sunday, bloody sunday skulle passa som rubrik – med tanke på det dubbla budskapet i ”bloody”. Så fick det det bli. På en kväll sköts två unga män ihjäl i två olika skjutningar, ytterligare två skadades svårt i ytterligare en och en av de tidigare dåden. Skjutningar i Sollentuna, Kallhäll och Blackeberg, inom loppet av några timmar. Bekanta inom polisen som vittnar om kaos både på brottsplatserna och i ledningscentralen – där men fick trolla med knäna för att hitta resurser till de nya larmen. Poliser som angreps av folk vid brottsplatsen i Sollentuna, när polisen försökte göra sitt arbete. Det var en kaotisk söndag.

Akutmottagningen på Karolinska i Solna blev mer av ett krigssjukhus på söndagskvällen, och polisen fick även avdela resurser för att säkra upp sjukhusets närmiljö från hot, stök och oroligheter. En kvinna fick en stor sten i huvudet av en okänd gärningsman vid friluftsgården Hellasgården, och i Vällingby knivskars en man mycket allvarligt. Allt på några timmar, en söndagskväll i och runt Stockholm. Utöver dessa grova våldbrott, det vanliga utbudet av våld och andra brott.

I Sollentuna sköts en ung man rakt i ansiktet med automatvapen. Den unga mannen ska ha varit involverad i den grova gängkriminaliteten, precis som den andra unga mannen som sköts på samma plats vid samma tillfälle. De unga männen sköts inför en mängd vittnen, varav flera små barn. En varm och solig söndag i slutet av juni, men barnen kommer inte minnas solen, värmen eller ledigheten. De kommer minnas blodet, hjärnsubstansen, ljudet från automatvapeneld och en bil som snabbt lämnar två nedskjutna unga män bakom sig. Det kommer att vara de barnens sommarminnen från sommaren 2019. Om det kommer barnen skriva, rita och prata när de ska beskriva sitt sommarlov på förskolan eller skolan.

Politiker och kulturarbetare brukade prata om ett Sverige som är tryggare än någonsin. De hörs inte så mycket längre eller här och nu. Utvecklingen, om man kan kalla det som sker för just ”utveckling”, går fort och i fel riktning. Det spelar ingen roll att Morgan Johansson säger att samhället, polisen och regeringen är på väg att knäcka den organiserade brottsligheten. Ingen tror på Morgan ändå, allra minst poliserna och ambulanssjukvårdarna, domarna eller nämndemännen. Morgan och hans politikerpolare har skapat ett Sverige som ingen kunde föreställa sig för en sisådär två decennier sedan. Ett land där våldet blir allt grövre och allt vanligare.

Sverige och sommaren 2019? Godnatt.