RÄDSLAN

Rädslan finns på allt fler platser, och bland allt fler medborgare och invånare i landet. Rädslan blir inte mindre av terrordåd, svarta rubriker och statusuppdateringar på Facebook om det ena eländet efter det andra. När svensk media skall rapportera om rädslan, är man okänsligt selektiv. Statstelevisionen lyfter fram vissas rädsla, men förtränger all annan rädsla. Den finns inte i deras värld. Den är iallafall inte lika viktig, när agendajournalistiken går på högvarv.

Att muslimska kvinnor är rädda att gå ut i den svenska sommaren är allt annat än acceptabelt. Precis lika illa är det att allt fler av landets pensionärer drar sig för att gå ut i vissa områden under vissa tider. I flera utanförskapsstadsdelar i och runt storstäderna är det precis så. Anhöriga får handla, hämta mediciner – allt medan pensionären sitter inne och är rädd. Det är också oacceptabelt. Sedan har vi det här med unga kvinnor, som lägger om sin klädsel och sitt rörelsemönster under dygnet mörka timmar. De är rädda, och inte blir de mindre rädda av polisens råd att röra sig i par, grupp eller flock för att undvika det och de där som skrämmer dem.

Att ungdomar i märkeskläder och med hyfsat nya mobiltelefoner skall behöva lägga benen på ryggen bara för att några andra ungdomar ökar steglängden och stegfrekvensen bakom dem på gångvägen är också oacceptabelt. Men det är ändå en del av den nya vardagen, den nya verkligheten…

Att muslimska kvinnor trakasseras för sin klädsel, för sin tro här och där är precis lika illa som att självutnämnd ”sedlighetspolis” härjar i förorterna och ger sig på muslimska kvinnor som inte är tillräckligt religiösa i sin klädsel. Men just problemet med att det finns intoleranta Svensson som gapar om huvuddukar väljer SVT att lyfta fram medan svenska medier i övrigt håller på och filosoferar kring terrordåden i Sri Lanka. Gärningsmännen på Sri Lanka kunde ju länge vara vilka som helst. Kanske separatister från Kurrekurreduttön? Militanta nötätare från södra Indien eller något annat – som inte är våldsamma islamistjihadister.

Det är jättebra att SVT lyfter problemet med att det finns muslimska kvinnor som inte vågar gå ut, i en nyhet där man lyfter fram att hatbrott mot muslimer minsann är vanligast. I rena skära siffror alltså. Inte per capita. Men är det rätt att lägga ut nyheten just nu? Samtidigt som Svenska Dagbladets största oro är att det kan komma hämndattacker mot muslimer efter terrordådet. När den galna Breivik-kopian sköt vid två moskéer på Nya Zeeland skrev Svenskan ingenting om oron för hämndattacker mot kristna. Men det är ju olika händelser, gudbevars.

Det finns en tid för alla nyheter. Nyheten om de rädda muslimska kvinnorna skulle med fördel kunna vävas samman med nyheter om de rädda ungdomarna, de andra rädda kvinnorna, de rädda pensionärerna – och kanske även de rädda judarna i det här landet. Att få till nyheter om alla – ALLA – som är rädda i det här landet just nu.

Påsken är snart slut. Dags att återgå till vardagen. För några av oss handlar det om att hantera rädslan igen…