KÄRLEK BÖRJAR MED KÄBBEL

Kärlek börjar med käbbel, tydligen. Käbbel och bråk. Fredagen den 11 januari tillhörde utan tvekan Annie Lööf. Alla pratade om Annie Lööf, om Centerpartiet och om regeringsbildningen. Annie Lööf har vid två tillfällen tackat nej till Stefan Löfven som statsminister, och socialdemokraterna som regeringspartiet nummer ett. Det blev tredje gången gillt. De borgerligt sinnade såg sveket. Några liberaler och centersekterister gick in Maranata-mode. De måste tro och hoppas att den svenska väljaren är dum i huvudet. Kärleken är blind, också…

Det var en gång då den svenska demokratin ansågs vara ett föredöme i världen, trots att sossarna ofta hade runt hälften av rösterna. Dagens svenska demokrati kan inte ens med extremt stort lass fantasi kallas för demokrati. Iallafall inte med centerpartistiska mått. På nätet gick Annie Lööf ut strax innan klockan 19 på fredagskvällen och slog sig för bröstet – ”Centernpartiet kommer vara ett liberalt oppositionsparti som tar ansvar för Sverige.” De elva orden fick Annie Lööf ur sig några timmar efter pressträffen där hon har lovat att hålla regeringen under armarna.

Om de länder som skriker efter en opposition skulle ta efter Annie Lööf och Centerpartiets variant av opposition skulle de länderna vara dömda till något annat än en välfungerande demokrati. Att kalla sig opposition när man stöttar regeringen är lika tilltalande som att råka få syn på undertecknad i en amatörrulle. Exakt. Äckligt.

Annie Lööf stod där på pressträffen och skrävlade över att Centerpartiet hade lyckats få till en sänkning av momsen för landets naturguiders naturguidande. Från de nyss beslutade 25 procentenheterna till 6 procentenheter. En stor framgång, något som fick Centerpartiet och Lööf att välja Löfven och Lövin, tydligen…

Annie Lööf stod där och lovade kaxigt att avsätta Löfven om han inte gör som de har kommit överens om i sin överenskommelse. Varje år skall Lööf utvärdera Löfven och Lövins vilja att göra som hon vill. Är hon inte nöjd, blir det regeringskris. Apropå det med att ta ansvar för Sverige.

Problemet är att Löfvens siffror ökar, att sossarna växer till och att Centerpartiet ligger risigt till redan nu. Liberalerna skall vi inte tala om, de är ju bara en halvering från liberalismens första celldelning. Löfven kan garva Lööf i ansiktet, säga att ”…Du kan ju låta SD får inflytande. Fin dessert till högerdojjan”.

Skulle sedan Lööf börja lipa kommer ”Det där är bara käbbel!” funka alldeles utmärkt igen.