”TALA INTE MED EN DÅRE OM EN STEN…”

”Tala inte med en dåre om en sten, om du inte vill ha den i huvudet.” 

Vi har sett bilderna från Norrköping och en motorvägsviadukt. Den lokala räddningstjänsten och en större grupp medborgare jublar när fyrtiofyra polska brandbilar rullar förbi. Samma syn har vi sett från Stockholm, från Uppsala, från Falun och från Sveg. Folk som står vid vägen och jublar när brandbilarna rullar förbi. Det är tacksamheten vi har fått se. Det är hur medborgare och medmänniskor tackar de som de vet är här för en sak – för att hjälpa…

Sällan har skillnaderna mellan innanförskap och utanförskap varit så tydliga som i dessa dagar. Samtidigt som folk jublar och välkomnar polska brandbilar och branmän i Sveg så stenar andra människor svenska brandmän och brandbilar i Uppsala. Hjältarna i Härjedalen, Hälsingsland eller Dalarna är tydligen några dårars fiender i förorten.

Allt är ett bevis på det dysfunktionella samhälle som våra politiker har skapat. I den ena delen av samhället fungerar allt mycket bra. Visst, det kan ta sin tid innan polisen dyker upp i Sveg eller Älvdalen – men den lokala räddningstjänsten finns alltid där. I Rinkeby, Rosengård eller Gottsunda kommer polisen oftast väldigt snabbt, och numera med styrka. Den lokala räddningstjänsten dyker upp först när polisen har säkrat brandplatsen. Det är ett måste, för att stenarna inte skall hagla över brandmännen. Stadsdelarna har tagits som gisslan av ett gäng dårar…

”Tala inte med en dåre om en sten, om du inte vill ha den i huvudet” lyder ett ordspråk. Det finns nog några dårar även i Sveg, men inte den typen som kastar sten på räddningstjänsten. Det stod inte några stenkastande dårar på den där motorvägsviadukten i Norrköping. De finns i utanförskapet istället, ett antal dårar som förstör för sina grannar, sina familjer – och det samhälle de absolut inte vill vara en del av. Dårarna attackerar de som finns för att hjälpa oss andra, blåljusfolket.

Problemet för oss i Sverige är att det finns ungefär lika många presumtiva stenkastare i utanförskapet som det bor i lilla Sveg. Sveg är en liten håla, men en trevlig håla för blåljuspersonal. Ingen har stenat en ambulans eller en brandbil i Sveg. Är någon missnöjd med polisen så handlar det om en lasermätare eller tjuvjakt.

Kombon mellan Staffan Westerberg och Marcus Oscarsson som Aftonbladet har hyrt in för att berätta deras sanning, Staffan Landin, säger att det bara finns en verklighet. Den verkligheten är den enda som gäller. I min värld är verkligheten i Sveg en helt annan än i Gottsunda. Det märks tydligt. Det märks på hur man bemöter och hyllar de som finns där för att hjälpa oss andra.

”Tala inte med en dåre om en sten, om du inte vill ha den i huvudet…”