KNYTBLUSUPPRORET

Det har blåst rätt mycket runt Svenska Akademien, med vindstyrkor någonstans mellan full storm och orkan. Folk har lämnat, och när knytblusens urmoder och den ständiga sekreteraren som inte var så ständig valde att lämna började knytblusupproret. Kvinnliga regeringsmedlemmar poserade i knytblus. Manliga regeringsmedlemmar knöt slipsen som en knut på en knytblus. Alla skulle markera sitt stöd för kvinnan som fick lämna Akademien.

Stöd är bra. Det kan vara bra när man visar stöd. Men var det regeringsmedlemmarna som prompt skulle stå i första linjen med en knytblus när knytblusupproret drog igång? Varför syns regeringsmedlemmarna bara i de rollerna när det känns patologiskt populistiskt? Som nu…?

Det finns en bild på kulturministern Bah Kuhnke. Kulturministern delar ut Nordstjärneorden till mannen och kulturpersonligheten som lade grunden för kaoset och kalabaliken i Akademien. Bah Kuhnke ser mycket tillfreds ut på bilden. Men hur skulle hon kunna veta att det var en snuskhummer av värsta sort som fick ta emot en orden ur hennes hand den där dagen? Hon kunde ju inte veta att mannen med starka band in i Akademien var så där hemsk som det har kommit fram.

Nu är det bilder på Bah Kuhnke som med allvarsam min knyter knytblusen, mot de patriarkala strukturerna i Svenska Akademien och de offer som krävts av starka kvinnor.  Bah Kuhnke är inte ensam. Nästan hela regeringen har gått in i en solidarisk knytbluspsykos. Män och kvinnor som skall föreställa makten och härligheten i Sverige lajvar pajasopinionsbildare.

Det handlar om en stark kvinna, som tvingats bort från ett nobelt och ädelt uppdrag. Då passar det att protestera från regeringen. Lika synliga och högljudda som de är nu, lika tysta och osynliga är statsråden när andra kvinnor kränks i landet – med hedern som motiv och våldet som medel. Lika osynliga är regeringsmedlemmarna när det handlar om sådant som berör vanligt folk – typ kreti och pleti. När det drabbar kulturelitens kvinnor är det ofarligt att sticka ut, och bära knytblus. Då vågar en feg regering sig ut på Instagram, Twitter och Facebook.

Det känns väldigt vämjeligt, och det alldeles oavsett hur utsatt den ständiga sekreteraren i den Svenska Akademien har varit av gubbslemet i församlingen. Politik skall inte vara populistisk…