NÄR? VAR? HUR?

En lagom skön balkong med utsikt över Medelhavet. Mörka regnoln drar in från havet över den redan mörka himlen. Man behöver inte vara meteorolog för att se att natten blir blöt. Ibland räcker det med att bara blicka ut för att se vad som komma skall. Kollar jag med Norges svar på SMHI – YR – så kommer vi att få 13 millimeter regn under natten över Costa Blanca på några timmar. På samma sätt kan man se på verkligheten och vardagen.

Isabella Lövins käbbel under partiledardebatten och i Agenda fortsätter att gnaga och skava. Vi skall sluta med svartmålningen. Vi skall prata om allt som är bra, istället för det som är jobbigt och tungt tycker den vice statsministern. Men det gäller bara när det handlar om vardagsvåld, våldtäkter och skjutningar. Handlar det om klimatförändringar, ett smältande Antarktis eller ett allt mindre istäcke över Arktis så går det hur bra som helst att vara väldigt högljudd. Allt tycks handla om när, var, hur man lyfter fram vardagens problem.

Ett isberg som bryter sig loss från isen över Antarktis är viktigare att prata om än ett upplopp i förorten. Iallafall enligt vår miljöpartistiska vice statsminister. Visst är miljöförstörelsen värd att diskutera, väldigt viktig. Men är inte förstörelsen av vårt land precis lika viktigt att ta sig an? Varför är det viktigare att diskutera hur man får en majoritet av folket att sluta flyga än att ta en debatt om hur man får en väldigt liten minoritet av befolkningen att sluta med att få andra att flyga i luften på grund av en kvarlämnad handgranat på ett förortstorg?

Antalet svenskar i den här delen av världen ökar snabbt. Allt fler svenskar flyttar till Spanien, till solen och värmen. De väljer att lämna kylan och hetluften i Sverige. Orsakerna kan vara flera. Vissa tycker att klimatet, antalet soltimmar eller utbudet av golfbanor året om väger tungt. Andra tycker att Sverige har blivit för otryggt, för osäkert. Många tycker att samhällskontraktet är brutet, och att allt det som fungerade tidigare i hemlandet inte fungerar idag. Det kan handla om sjukvården, där operationskriserna växer i snabbare takt än isarna runt polerna smälter. Det kan handla om barnbarnens skolor, där stöket, våldet och kränkningarna är mer uppenbara än klimatförändringarna.

Att diskutera vad som kan svartmålas eller inte är så fel. Vill Miljöpartiet diskutera verkligheten när det gäller klimat och miljöförstöring måste de gröna vara beredda att diskutera verkligheten i vårt samhälle. Vad har Miljöpartiet bidragit till där? Varför kan vi inte bara diskutera all verklighet ur ett perspektiv där lösningarna alltid handlar om när, var, hur.

Men de gröna är så förbannat insnöade, trots klimatförändringarna…